Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, enades för en månad sedan om ett kunskapslyft och fler extratjänster.

Regeringen är nu beredd att i budgeten vara med och betala för denna satsning, som annars inte hade blivit av.

Kompetenslyftet omfattar visstidsanställda inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård i kommuner och landsting, kooperativa och ideella bolag.

– Det gäller i första hand vårdbiträden, men även andra som saknar undersköterskeutbildning. De kan nu utbilda sig till undersköterska, som är ett stort bristyrke. Detta ökar tryggheten för de visstidsanställda. Tack vare kunskapslyftet får de större chans till ett fast jobb, säger Tobias Baudin.

 

SARA, VÅRDBITRÄDE: ”Bra att få upp kompetensen”

 

Enligt honom kommer ingen i kompetenslyftet att bli av med sin visstidsanställning medan utbildningen pågår. Det kan innebära att den som utbildar sig under tiden kan få företrädesrätt till lediga tjänster på arbetsplatsen och kanske automatiskt får en fast anställning.

– Det är ju tanken, att se till att de vi utbildar till undersköterskor får chans till arbete, säger Tobias Baudin.

Och anställningen som man har under tiden man deltar i kompetenslyftet kommer att räknas in i las-dagarna, och kan därmed ge företrädesrätt till anställning.

I kompetenslyftet ingår utbildning på 50 procent och arbete på 50 procent. Staten betalar för totalt 10 000 utbildningsplatser under perioden 2017-2020.

Men eftersom utbildningen sker på deltid är det 20 000 visstidsanställda som kan få del av kompetenslyftet.

Arbetsgivarna och Kommunal ska lokalt komma överens om hur det ska gå till. Men det är arbetsgivarna som ytterst får bestämma vilka personer som får chans till denna utbildning.

– Vi hoppas att arbetsgivarna då också är beredda att betala för den inkomstförlust som blir för dem som tvingas avstå lön och istället får leva på studiestöd. Detta hoppas vi kan lösas lokalt, säger Tobias Baudin.

Men att arbetsgivaren betalar eventuellt inkomstbortfall är inget man kan räkna med.

– Grundförutsättningen är att man arbetar på våra arbetsplatser och har ersättning för det, att man studerar på halvtid och att de femtio procenten är grundande för CSN-studier. Sen kan det finnas arbetsgivare som lokalt gör avsteg men det är inget som finns i den centrala överenskommelsen, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Är det inte stor risk då att många väljer bort att delta, om de måste gå ner i lön?

– Jag tror faktiskt inte det, om man är i rätt målgupp för det är så är de ju en alldeles unik möjlighet att få höja sin kompetens, samtidigt som man faktiskt kan arbeta i verksamheten, och det är ju så att alla som studerar vet ju att man går ner i inkomst. 

Tobias Baudin säger också att de som deltar i kompetenslyftet kommer att vara garanterade arbete på 50 procent, vilket man kanske inte är i sin visstidsanställning som det är i dag.

Lokala överenskommelser krävs också för extratjänsterna, som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för långtidsarbetslösa. Även nyanlända kan få chans till en sådan tjänst för att få in en fot på arbetsmarknaden.

Extratjänster förekommer redan. Det nya är att de blir på heltid, 100 procent, istället för som nu på 75 procent.

Kommunal har tidigare sagt nej till extratjänster inom vård- och omsorg. De har tyckt att det är olämpligt med sådana tjänster i en redan hårt ansträngd verksamhet.

Men nu har Kommunal ändrat sig, för att få regeringen att betala kompetenslyftet.

Extratjänsterna regleras enligt kollektivavtalet BEA, Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Där saknas företrädesrätt enligt lagen om anställningsskydd. Avtalet saknar även bestämmelser om lägsta lön. Den får förhandlas lokalt.

Parterna ska även förhandla om handledartjänster. Staten betalar för handledare motsvarande 150 kronor per dag de tre första månaderna och därefter 115 kronor per dag.

– Vi hoppas att arbetsgivarna ska utse undersköterskor med lång erfarenhet och stor kompetens till att bli handledare på heltid. Detta för att få en hög kvalitet på handledandet, säger Tobias Baudin.

Tanken är att extratjänster inte ska innehålla ordinarie arbetsuppgifter på arbetsplatsen. De är till för arbete som annars inte skulle ha blivit gjort.

Men Tobias Baudin är ändå lite svävande när det gäller vad som kan ingå i en extratjänst.

– Det kan aldrig handla om att ta över själva kärnan i en undersköterskas arbetsuppgifter. Men det kan handla om att avlasta undersköterskor eller göra sådant som de inte hinner med. Det kan till exempel vara att fylla på förråd, gå ut med de äldre, läsa för dem, dela ut mat eller att städa.

Tobias Baudin är mycket nöjd med överenskommelsen och att regeringen gick med på att betala för kunskapslyftet.

– Det är en stor framgång för Kommunal, säger han.