Välfärdsutredningen hade i uppdrag att se över hur lagen om valfrihetssystem, LOV, ska klassificeras rättsligt. Som väntat kom de fram till att LOV inte är upphandling utan ett så kallat auktorisationssystem. Det ger större möjligheter att ställa krav än tidigare. Utredningen föreslår därför en ny lagstiftning, som dock också skulle heta lagen om valfrihetssystem.

I den utökas möjligheterna att utesluta företag från att få kontrakt.

– Dels blir det fler uteslutningsgrunder än de som står i dag, men kommuner och landsting får också lägga till egna uteslutningsgrunder. Eftersom det inte är upphandling finns det större möjligheter än i dag. Men det måste fortfarande vara förenat med EU:s allmänna principer, så det måste vara proportionerligt, säger utredningens huvudsekreterare Johan Höök, till KA.

 

LÄS OCKSÅ: Så vill Reepalu begränsa vinsterna

 

De nya uteslutningsgrunderna handlar bland annat om att kommuner och landsting ska ha rätt att säga nej till företag som har åsidosatt miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Dessutom ska man kunna säga nej till företag som visat allvarliga eller upprepade brister när de tidigare har haft kontrakt enligt LOV eller LOU.

Som KA nyligen berättade är upprepade konkurser hos företrädare för företag inte skäl nog att säga nej till dem. Stockholm har också haft problem med att personer bakom företag som de har uteslutit kommer tillbaka med nya företag och har rätt att få kontrakt. I utredningens förslag står inget om att uteslutningsgrunderna även omfattar företrädare för företaget. Huvudsekreteraren Johan Höök säger till KA att det får avgöras från fall till fall.

– Det beror på hur man har ställt kraven och vad som har hänt. Det måste prövas.

Men hade ni inte kunnat föreslå det?

– Poängen var väl att vi ville förenkla och öppna upp och ge större möjligheter att lokalt utforma kraven.

Dessutom menar utredningen att om det införs krav på ägarprövning, kommer de företagen att falla bort den vägen.

– I och med att hemtjänsten med våra förslag kommer omfattas av tillstånd så kommer de ägarna uteslutas, säger Johan Höök.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tidigare sagt nej till utökad tillståndsplikt. Myndigheten menar att de varken har kompetens eller resurser till det och vill att krutet läggs på tillsynen. Utredningen föreslår inga ökade anslag till IVO, men däremot att företagen ska betala en avgift när de ansöker om tillstånd. På det sättet skulle det nya systemet finansiera sig själv.

Enligt förslagen till ny LOV ska det också finnas möjlighet att reservera kontrakt för enbart idéburna aktörer.

LOV

Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes av alliansregeringen 2009. Av landets 290 kommuner hade 159 infört LOV i april i år. 18 kommuner har fattat beslut om att införa LOV. 7 kommuner har beslutat att avskaffa LOV. LOV är absolut vanligast när det gäller hemtjänst, men LOV kan också omfatta särskilda boenden för äldre, olika LSS-insatser, socialpsykiatri mm.
Källa: SKL