Lettisk lönedumpning i Sverige

|Ett lettiskt företag erbjuder via Internet svenska företag inom bland annat Kommunals sektor att spara över 19 000 kronor i månaden på att hyra arbetskraft av dem.

-- Det är slavhandel, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Företaget som kallar sig "Hyrlett" erbjuder yrkeskunnig arbetskraft av vilket slag som helst. Det här är några exempel på svenska arbetsgivares totala kostnad om de hyr lettiska arbetare:

Lantarbetare, städare, diskare och andra okvalificerade arbetare: 75 kr timme.
Byggnadsarbetare 110 kr. Pengarna ska betalas till det lettiska företaget. Hur mycket får då den lettiske arbetaren?

-- Det svarar vi inte på, det är en affärshemlighet, säger Maris Sergejenko, som är Hyrletts representant i Sverige.

Eftersom hyrpriset inkluderar arbetsgivaravgift, alla sociala avgifter, semesterersättning m.m. är det skäligt att anta att den lett som hyrs ut tillfälligt i Sverige får betydligt mindre än 75 kronor. Mats Hansson, enhetschef på Kommunals arbetslivsutvecklingsenhet, tror inte att letternas lön ligger på mer än ca 30 kronor i timmen. En avtalsenlig lön för en yrkeskunnig lantarbetare ligger idag på mellan 88,95 och 90,90 kr per timme. I så fall tre gånger mer än vad den lettiske arbetaren får.

Hyrlett marknadsför sig som ett företag som vill sätta stopp för utnyttjande av arbetskraft från de forna östländerna.

"Hyrlett förser sina arbetare med bra arbetsvillkor och boplats under deras vistelse i Sverige. Vi betalar skatt för våra arbetare och vi har tagit initiativet och erbjudit alla våra arbetare att bli medlemmar i fackförbundet som ger dom extra trygghet. Vi vill visa våra medarbetare det goda med Sverige då det finns mycket att vara stolta över här: demokratiskt samhälle, stor tro på individens rättigheter och fina traditioner", skriver de.

-- Det svenska företaget behöver inte betala extra avgifter eller skatter för vår personal. Vi står för arbetsgivaravgift, sociala avgifter och semesterersättning för våra arbetare, uppger Maris Sergejenko på Hyrlett.

-- Enligt EUs regler betalar den som vill hyra av oss inte ens någon moms på våra tjänster. Vi följer helt EUs lagar och regler på området. Vi begår inga fel.

EUs utstationeringsdirektiv för fri rörlighet för företag och anställda trädde i kraft 1996 och omfattar alla EU- och EES-länder. Direktivet handlar om vilka arbetsvillkor som ska tillämpas när arbetstagare tillfälligt utför arbete i annat EU- eller EES-land. Det reglerar däremot inte hur direktivet ska genomföras i varje land. Regeln säger att det ska göras i linje med den arbetsmarknadstradition som finns i respektive land. Direktivet säger att man ska utgå från lagar och förordningar i arbetslandet, och kollektivavtal.

Detta kringgås av Hyrlett. De hävdar att all personal som Hyrlett hyr ut har möjlighet att bli medlemmar i det lettiska Kommunalfacket, LAKRS som Hyrlett säger sig ha tecknat kollektivavtal med. I så fall skulle de sanktionera Hyrletts affärer i övriga Europa, där lönerna normalt ligger långt över vad letterna får.

Men detta stämmer inte. Företrädare för LAKRS som Kommunalarbetaren varit i kontakt med säger sig inte alls känna till företaget Hyrlett eller Eiropas Ekspert som företaget heter i Lettland. Påståendet om fackligt avtal är alltså inte sant.

-- Det här är mycket provocerande, säger Ylva Thörn. Det liknar slavhandel. Letterna utnyttjas och "säljs" till låga priser i andra länder. Hyrlett skriver att om någon av deras uthyrda arbetskraft blir sjuk så skickar de en ny. Det är precis som om det gällde varor.

-- De säljer ju människor, säger Ylva. Det är medvetet utstuderat.

Ylva Thörn upprörs över att det lettiska facket LAKRS utnyttjas i marknadsföringen för billig arbetskraft i Sverige.

-- Kommunal ska agera inom alla sina internationella organisationer mot den här typen av verksamhet. Det här är en branschöverskridande europeisk fråga och nu måste vi vakna till, säger Ylva Thörn.

Kommunals Mats Hansson säger att eftersom företaget agerar i Sverige och hyr ut arbetskraft till arbetsgivare inom Kommunals sektor så ska de begära svenskt kollektivavtal med Hyrlett.

-- Det är kollektivavtalet som är det "golv" i Sverige som andra länder i Europa kallar lagstadgad minimilön.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2005-07-13 00:00