LO-medlemmarna står, går, lyfter, bär och drar i stort sett hela sina arbetsdagar, skriver LO i rapporten ”Trender i arbetsmiljön 2007 – klass och kön”.

Maria Frelin
Undersköterskan Maria Frelin tycker inte hon kan göra ett lika bra jobb längre.
Foto: Mats Lindström

Maria Frelin från Mora har arbetat som undersköterska i 24 år. Hon märker att mycket i arbetet har förändrats under åren hon har arbetat. Förr kunde hon ta sig tid att sitta ner med de gamla och lyssna på deras berättelser. Så ser det inte ut idag.
– Vi ska prestera mer idag fastän vi är färre som jobbar. Arbetsuppgifterna blir allt fler. Man sliter mer och sliter mer själv, fast man inte får men man gör det för att hinna. Folk får ont i axlar och rygg. Vi är pressade hela tiden. Det är hemskt eftersom det här är sista anhalten för de gamla. Då är det fruktansvärt att behöva säga ”vi har inte tid”.

LO-rapporten beskriver hur arbetsmiljön har förändrats mellan 2003 och 2007, samt jämför med 1991. Och nästan alla siffror visar att arbetsmiljön blivit tuffare, framför allt för LO-kvinnorna.
Det är svårt att ta en paus, många upprepar sina arbetsmoment flera gånger per timme, antalet människor som har ont i axlar och nacke varje vecka har ökat liksom andelen som känner sig uttröttade i kroppen.

Tidigare hade Maria Frelin och hennes kolleger på äldreboendet Stenudden rätt till företagshälsovård, men den möjligheten är borta sedan flera år tillbaka. Hon berättar att personalen går utbildningar i värdegrund och i nutritionslära, men undrar till vilken nytta?
– Vi ska ha så mycket inflytande men vill vi göra något räcker tiden aldrig till. När vi har fått upp alla, och de har fått frukost ska det städas, och några ska vila och det ska tvättas och sen ska de upp igen och så kommer mer mat och det går i ett. Vi kan inte leva upp till en bra vård längre, vi har inte resurserna och är inte tillräckligt många, säger Maria Frelin.
Hon säger att arbetskamraterna är ett jättebra gäng och att hon älskar ”sina” gamla. Egentligen trivs hon med sitt jobb. Men som det har förändrats mår hon idag dåligt av att gå dit. Hon tycker inte att hon kan göra ett bra jobb längre.

”Trender i arbetsmiljön 2007 – klass och kön” i korthet:

•    Att vara uttröttad i kroppen varje vecka: 64 procent av de kvinnliga arbetarna anger att de varje vecka är uttröttade i kroppen. Det följer trappan klass och kön, det vill säga arbetare har oftare besvär än tjänstemän och kvinnliga arbetare oftare besvär än manliga arbetare.
•    Att ha tillgång till företagshälsovård genom arbetet: trenden är en minskad tillgång, främst bland arbetare. Mellan 1991 och 2007 sjönk andelen kvinnliga arbetare med tillgång till företagshälsovård från 74 till 55 procent, för kvinnor i privat service är siffran 33 procent.
•    Utsatt för våld eller hot om våld senaste året: arbetare inom offentlig sektor är mest utsatta, 35 procent bland både män och kvinnor. Var fjärde kvinnlig arbetare uppger att de utsatts för något av det under det senaste året.
•    Utsatt för luftföroreningar (som man ser eller känner lukten av minst ¼ av tiden): Knappt hälften av de manliga arbetarna och drygt en fjärdedel av de kvinnliga arbetarna anger att de är utsatta för luftföroreningar.
•    Upprepar samma arbetsmoment många gånger per timme (minst halva tiden): följer trappan klass och kön mycket tydligt. Trenden är dock en påtaglig ökning av upprepat arbete bland alla grupper utom högre tjänstemän.
•    Arbetar sittande högst en tiondel av arbetstiden: kvinnliga arbetare står och går mest i sitt arbete. 67 procent 2007, främst inom offentlig och privat service.

Rapporten beskriver hur arbetsmiljön förändrats för arbetare och tjänstemän mellan 2003 och 2007, samt jämför med utvecklingen sedan 1991. I studien ingår 50 frågor som 2007 besvarades av 7164 personer i SCB:s arbetsmiljöundersökningar.