Under våren tecknade Kommunal ett avtal som ger yrkesutbildade undersköterskor en löneökning motsvarande 1 020 kronor. En satsning som aldrig gjorts innan. Satsningen syftar till att lyfta en enskild grupp som är utsatt för värdediskriminering på arbetsmarknaden. Hittills har fler än 150 000 undersköterskor fått del av den extra lönesatsningen som fastställts i årets avtalsrörelse och lokala förhandlingar pågår fortfarande. Det är den omedelbara effekten av de avtal som Kommunal tecknat med SKL, Arbetsgivaralliansen, KFO och KFS i år. Innan de nya avtalen tecknades tjänade den kvinnligt dominerade yrkesgruppen undersköterska i genomsnitt 2 800 kronor mindre i månaden, än en industriarbetare med motsvarande utbildning.

Avtalen innebär i korthet att undersköterskor får en extra löneökning om 500 kronor per månad, utöver årets ordinarie löneökning som är i nivå med industrinormen. Till dags dato är undersköterskor den enda yrkesgrupp på hela arbetsmarknaden som fått extra pengar under 2016. Det är ett erkännande för en stor och viktig yrkesgrupp och ett steg i arbetet mot värdediskriminering. Det är också en nödvändig åtgärd för att på sikt kunna attrahera och behålla kompetent personal och därmed säkerställa kvalitet i vård och omsorg.

Vi kan konstatera att avtalen ger olika utfall i olika kommuner. Centrala kollektivavtal utgör alltid ett golv – arbetsgivarna kan alltså inte lägga sig på en lägre nivå än den som avtalet anger, däremot är det fritt fram att göra mer generösa tolkningar, vilket många kommuner och landsting också har gjort. Därför blir det skillnader i hur man bedömer vilka som ska omfattas av undersköterskesatsningen, precis som det blir skillnader i hur man tillämpar alla kollektivavtal.

Många kommuner och landsting har valt att göra en generös tolkning av avtalet och låta en större grupp omfattas av satsningen – en klok och framtidsinriktad investering i personal och kompetens. Andra har i stället valt att göra snävast möjliga tolkning av avtalet. Det är uttryck för en kortsiktig personalpolitik som riskerar att få långsiktiga konsekvenser. För Kommunals del gäller det att driva frågan vid de lokala förhandlingarna, som fortfarande pågår runt om i landet, för som sagt, vi har alltid möjlighet att skapa lösningar som är bättre än de som det centrala avtalet anger.

Vid förhandlingar handlar det alltid om att ge och ta. Kommunals målsättning var en generösare skrivning i avtalen, en skrivning som garanterade att fler grupper uttryckligen skulle omfattas av satsningen. Arbetsgivarna vill inte gå hela vägen, utan vi nådde hit, till undersköterskorna. Faktum är att vi stod mellan alternativen ”allt eller inget”, alltså att antingen acceptera denna lösning, eller inte få något extra alls. Och att konflikta i det läget hade inte heller varit meningsfullt, eftersom Medlingsinstitutet kommer in direkt vid en arbetsmarknadskonflikt och deras uppgift är att värna märket, det vill säga säkerställa löneökningar om 2,2 procent, varken mer eller mindre.

Att vi kom så här långt och att så många som 150 000 undersköterskor hittills fått del av den extra lönesatsningen är inget annat än en rejäl framgång för Kommunal och vår förhandlingsstrategi. Avtalet med SKL sträcker sig dessutom över tre år – först därefter kan vi utvärdera det totala resultatet.

 

Lenita Granlund,
avtalssekreterare Kommunal