Vincent Karlsson, Eila Rengmyr och Oscar Eriksson visar Ylva Henziger tecknet för glasögon. Till vänster Alicia Holmberg.

Det är en ganska typisk vinterdag i Malmö, milt men med ett fint regn som kommer och går. Ingen vidare dag för att leka mycket ute och springa av sig. Men lugnet lägger sig ändå snabbt när de 17 barnen på avdelningen Fantasin på Konstnärens förskola sätter sig ned för fruktstund klockan tio. På väggen finns skyltar med veckans alla dagar, en färg för varje dag.

Barnskötaren Ylva Henziger lägger pekfingret mot sitt ena öga. Det betyder blå och att det är tisdag. Barnen lyssnar, tittar och tecknar när pedagogen Natalia Kitagawa går igenom vad som ska hända under dagen med både tal och tecken. Först är det samling, händerna förs ihop. Lite senare blir det lunch,  en kupad hand förs mot munnen. Sångstund, sagostund och lek, alla aktiveter finns med, till och med påläggen på smörgåsen. Barnen har också fått hitta på egna tecken för sig själva och sina familjemedlemmar. En pojke visar tecknet han givit sin morfar, han har valt detsamma som för gubbe.

– Barnen tycker det är väldigt kul, de har något eget de kan lära ut till föräldrarna när de kommer hem, säger Ylva.

Det är inte bara för skojs skull som personalen på förskolan använder tecken. Metoden heter Takk, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, och används främst för barn med språkstörningar. På Konstnärens förskola har man valt att inkludera alla barn.

– Vi började för ett år sen och har haft tre utbildningstillfällen. Jag kunde glömma bort det  i början men nu tecknar vi hela dagarna, säger Ylva.

Vi har bara kommit till färger, djur och aktiviteter. Men några barn har börjat skriva så vi kanske kan börja med bokstäver också.

Takk är inte detsamma som teckenspråket, som har en egen grammatik. I stället används nyckelord tillsammans med tal. De ord man själv betonar när man pratar med ett barn ska tecknas.

– Alla barn har inte behov av det, men vissa har och vi har sett att även de som inte direkt behöver det hjälps i sin språkutveckling. De tar till tecken när vi vuxna inte hör, de påminner varandra om att de kan teckna för att få vår uppmärksamhet till exempel, säger Ylva.

Att Takk också kan vara ett stöd för fler bekräftas av logopeden Boel Heister Trygg, som skrivit flera böcker om metoden.

– Barnen får en modell att uttrycka sig på flera vägar. Det kan börja med att något barn  med funktionsnedsättning behöver det och sen brukar man märka att andra barn drar nytta av det. Det kan bli en brygga mellan språken för barn med annat modersmål, och fler och fler har förstått att det är ett bra redskap för många, säger hon.

Vide Pettersson Åsberg, 4 år, vill först av alla visa de tecken han kan. Efter lunch lägger Ylva och Vide Memory med bilder på de färgglada gubbarna Babblarna. De återfinns också i böcker som personalen läser och tecknar sig igenom för lära under lek.

– Vi har bara kommit till färger, djur och aktiviteter. Men några barn har börjat skriva så vi kanske kan börja med bokstäver också, säger Ylva.

För personalen på Konstnärens förskola har tecknen också inneburit ett lyft i arbetsmiljön, ljudnivån är lägre. Att det blir så menar Boel Heister Trygg är naturligt.

– Man fångar barnets uppmärksamhet bättre genom att använda flera sätt att kommunicera. Det är nog mest de vuxna som dämpar sig med hjälp av tecknen och är på så sätt förebilder för barnet, säger hon.

Ylva vill inte backa till tiden före Takk utan ser nu fram emot fler kurser.

– Det finns alltid något nytt att jobba med. Det tar lite tid, men både vi och barnen vill lära oss, säger Ylva.

Några Takk-tecken:


Alicia Holmberg tecknar äpple.


Tyst! tecknar Mysk Rashid.


Theodor Funkel Ekelund visar tecknet för färgen röd.

Se barnen visa fler tecken i vårt filmklipp!

ID. Ylva Henzinger

Ålder: 29 år.
Yrke: Barnskötare.
År i yrket: Sju år, de två senaste på Konstnärens förskola i Malmö.
Mitt eget tecken: Varg.

Takk

Takk står för tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.
Har ingen egen grammatik, tecknen kopplas till talat språk och används för hörande.
Utvecklat för barn med språkstörningar eller svårigheter.
Tecknen ger barnen ett stöd att förstå det talade språket.
Källa: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)