En procent av landets snickare är kvinnor. Kvinnliga bilmekaniker finns knappt. Omvänt utgör männen några få procent av de anställda i barnomsorgen.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegreg­erad. Bland mycket annat bidrar det till att upprätthålla löneskillnaden mellan män och kvinnor. Kvinnodominerade yrken värderas systematiskt lägre än mansdominerande, en form av diskriminering som ju inte vore möjlig om män och kvinnor vore jämnt spridda i alla yrken.

Könsuppdelningen på arbetsmarknaden upprätthålls effektivt genom att ungdomar väljer gymnasieprogram efter kön. Vård- och omsorgsprogrammet har 81,4 procent kvinnliga elever. Medan el- och energiprogrammet har 96,4 procent manliga, enligt Skolverkets statistik för läsåret 2014/15. Mest enkönat är VVS- och fastighetsprogrammet med 97,5 procent pojkar.

 

LÄS OCKSÅ: Anna bytte vårdgolvet mot hustaken

 

Att vara i minoritet är påfrestande. Kvinnor som tar sig in i mansdominerade yrken har ändå mycket att vinna: högre lön, säkrare anställning, nästan alltid heltidsjobb.

– Det svåra är att argumentera för att män ska gå åt andra hållet. Där finns inte samma rationella skäl, säger Malin Wreder, huvudsekreterare i regeringens delegation för ett jämställd arbetsliv, nu utredare på LO.

Den minskning av könssegregeringen på arbetsmarknaden som trots allt har skett sedan år 2000 beror mycket riktigt på att kvinnorna blivit fler på manliga områden. Få går åt andra hållet. Män i kvinnoyrken får inte bara kvinnolön, utan också kvinnliga sjukskrivningstal.

 

LÄS OCKSÅ: Bra att veta för dig som vill plugga

 

Tom Jansson, utredare på Kommunal, har sett andelen män i barnomsorgen minska sedan han själv arbetade som barnskötare och fritidsledare. Låg lön är ett skäl, pedofilrädsla ett annat. Redan 1986 startade Tom Jansson en stödgrupp för de få männen i branschen.

– Vi var irriterade över att jämt få uppgifter kopplade till det traditionellt manliga. Vi skulle vara busiga och sportiga, inte ge trygghet och omsorg.

Sådana var de kvinnliga kollegornas förväntningar. De som gör ett otraditionellt yrkesval tvingas ofta anpassa sig till majoriteten. 

– Alla borde vara fria att utveckla sin potential utan att hindras av fördomar, säger Malin Wreder. Och arbetsmiljön blir bättre där det råder balans mellan könen.