Rapporterna har duggat tätt de senaste åren. Den åldrande befolkningen i Sverige växer och med det ökar behovet av välfärd och antal händer inom vård och omsorg.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att behovet av ny personal hamnar runt  530 000 personer fram till år 2022. För att möta det behovet har de listat ett antal strategier. Det handlar bland annat om att locka nya grupper till jobben, låta fler medarbetare jobba mer, förlänga arbetslivet och att utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation.

– Jag håller med om mycket, men nu gäller det att gå från ord till handling. Det är kris både nu och snart och rekryteringsbehovet är enormt. Vi måste få igång massiva satsningar på undersköterskeutbildningar för att klara krisen. Det är politiken som måste ta ansvar för att fixa välfärden, säger Lenita Granlund.

Var behöver besluten fattas – i kommuner och landsting eller i riksdagen?

– Både och. Hur man organiserar arbetet och bemanningen landar i kommuner och landsting och där måste de ta ett bredare grepp. Att få igång volymer i utbildningen där har regeringen stort ansvar.

Vad är det som inte fungerar med utbildningen i dag?

– Dörrarna till vidareutbildning för den som redan har gått en gymnasieutbildning som inte är inriktad på vård är stängda. Det är det stora dilemmat. Nu måste vi plocka in outbildade att utföra kvalificerad vård på grund av att de inte får utbilda sig. Där måste politiken gå in och hitta en lösning.

SKL har gjort beräkningar som visar att behovet av personal kan minskas om fler anställda går upp i arbetstid och fler arbetar fram till 65-årsdagen. Inom SKL:s område är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år (för Kommunals medlemmar ligger den ännu lägre på 61 år).

Om den genomsnittliga arbetstiden ökar till 95 procent och pensionsåldern skjuts fram två år betyder det att behovet av rekrytering minskar med över 100 000 personer, enligt SKL:s beräkningar.

– Men ska vi orka jobba längre så måste vi hålla längre och då handlar det om hur man organiserar arbetet. Det handlar om bemanning och arbetsmiljöfrågor. Arbetsmiljöfrågorna har helt tappats bort i rationalitetsivern och de behöver komma tillbaka, säger Lenita Granlund.