– Förslaget går ut på att stärka meddelarskyddet för privatanställda i dessa verksamheter, säger utredningens ordförande Margareta Åberg.

Om utredningsförslaget går igenom innebär det att anställda i vårdföretag och privata skolor etc. ges samma lagstadgade skydd som anställda i stat, kommuner landsting, regioner och kommunala bolag har när de lämnar uppgifter om verksamheten avsett för publicering i media.

Kommunal välkomnar förslaget.

– Det här är en fråga som vi jobbat väldigt länge med i avtalsförhandlingar och opinionsbildning så vi tycker att det är ett bra förslag, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

Skyddet innebär att arbetsgivaren inte får forska efter vem som är uppgiftslämnare eller vidta repressalier mot den som använt sin meddelarfrihet.

Frågan har utretts flera gånger.

Hur kommer det sig att det går att föreslå detta nu, när tidigare utredningar har misslyckats?

– Det kan bero just på att det har utretts flera gånger tidigare. Men sen beror det förstås på hur direktiven och förutsättningarna ser ut, säger Margareta Åberg.

Det senaste förslaget från början på 2000-talet stupade bland annat på att man inte ville röra lagen om företagshemligheter. I den här utredningen konstateras: ”en utvidgning av tillämpningsområdet för meddelarskyddet innebär en motsvarande inskränkning av skyddet för företagshemligheter”. Samtidigt, resonerar utredningen, att det i praktiken inte blir så stort problem eftersom det i berörda företag finns få företagshemligheter som skulle skada företaget vid en publicering.

Det här vänder sig arbetsgivarorganisationerna på den privata sidan mot.

– Det är viktigt att företagen kan skydda idéer och planer som har betydelse för konkurrenskraften, säger Vårdföretagarnas näringspolitiska chef Håkan Tenelius, enligt ett pressmeddelande.

Vårdföretagarna välkomnar annars förslaget, men vill alltså ha undantag för företagshemligheter. Svenskt Näringsliv totalsågar hela idén och ifrågasätter om det finns behov av meddelarskydd i den privata sektorn.

Förslaget går ut på att en ny lag stiftas, som skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2015, om riksdagen går på samma linje som utredningen.
Anställda i andra privata verksamheter omfattas inte, även om de är finansierade av skattemedel.

– Vi hade så klart önskat att skyddet omfattar fler men det här är ändå ett steg i rätt riktning, säger Lenita Granlund.

Inte heller verksamheter i vård, skola och omsorg som helt saknar offentlig finansiering omfattas av förslaget.

Förslaget ska ut på remiss. Det är ännu inte bestämt vilka remissinstanserna, som får tycka till om förslaget, blir.