KA berättar för Annika Strandhäll om den stress som de anställda på Hagagården i Alingsås och i Lycksele upplever. Att de liksom många andra anställda i kommuner runt om i landet vittnar om att de är på gränsen till utmattning men att chefen inte tar deras signaler på allvar. De känner att ingen bryr sig om vare sig de anställde eller dem de har som uppgift att ta hand om.

Vad vill du säga till dem?

– Det här är självklart en oacceptabel arbetsmiljö för vem som helst. Den arbetsmiljö du beskriver gör både medarbetarna sjuka och saknar förutsättningar att kunna leverera en verksamhet av hög kvalitet.

 

LÄS MER: KA granskar stressens Sverige

 

Samtidigt har chefer i de sektorer där ohälsan är hög sällan förutsättningar att göra ett bra jobb, inte minst för att de ofta ansvarar för väldigt många medarbetare, påpekar Annika Strandhäll. Det är en av de frågor parterna på arbetsmarknaden arbetar med i det åtgärdspaket som presenterades i slutet av sommaren.

Förslagen var ett svar på hotet från regeringen om att arbetsgivare skulle få betala en fjärdedel av kostnaderna för de långtidssjukskrivna. Förutom att öka chefstätheten, fanns bland annat förslag om en förbättrad företagshälsa och att arbetsplatserna ska arbeta mer med så kallade arbetsmiljöbokslut där risker för ohälsa analyseras. Läs samtliga förslag här.

På måndagen träffade ministern fack och arbetsgivare för att följa upp hur det har gått.

– Det känns som en seriös ansats från parternas sida. Jag har en positiv bild av det som sker på det landstingskommunala området, säger Annika Strandhäll som betonar att det är ett av regeringens mest prioriterade områden att minska sjuktalen.

Hon lyfter bland annat fram Arbetsmiljöverkets skärpta föreskrifter om psykisk ohälsa. I fallet med vårdbiträdet Sandra Lundh i Alingsås kunde KA:s granskning dock visa att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar enligt de nya föreskrifterna. På frågan om det ändå behövs sanktionsmöjligheter för att se till att arbetsgivare gör vad de ska, påpekar ministern att Försäkringskassan numera ska meddela Arbetsmiljöverket om det är en arbetsgivare som vid upprepade tillfällen utmärker sig negativt.

De ska larma Arbetsmiljöverket?

– Ja de ska kunna signalera om det. Det tror jag är en sak som är ganska viktig.

Det var för ett drygt år sedan som regeringen gav i uppdrag åt Försäkringskassan att samarbeta mer med Arbetsmiljöverket för att få ner de höga sjuktalen inom kommunala yrken. Bland annat skulle Försäkringskassan i högre grad anmäla arbetsgivare som inte tar tillräckligt ansvar. Men när KA efter den här intervjun kollar upp hur det gått, visar det sig att Försäkringskassan hittills bara har anmält en enda arbetsgivare.

Vad talar för att arbetsgivarna kommer ta tag i ohälsan nu, när de inte gjort det tidigare?

– Ett av de stora misstagen som gjordes förra gången ohälsan var hög var att man vidtog ett antal panikåtgärder. Det vi försöker åstadkomma nu är att nå en långsiktig låg och stabil sjukfrånvaro. Får vi till exempel fler chefer per medarbetare kan det förändra strukturen, får vi hälsobokslut på plats kommer det vara mycket svårare för politiken att blunda för kostnaderna för ohälsan, säger Annika Strandhäll men tillägger att regeringen kommer följa upp vad effekterna av åtgärdspaketet blir.

Varför skulle de här förslagen ha lika bra effekt som om arbetsgivaren tvingades betala mer för de sjuka?

– Vi har sagt att förutsättningen är att det här får lika bra effekt. Det som det förslaget syftade till var att få igång de åtgärder som parterna nu är igång med, nämligen de förebyggande och arbetsplatsnära insatserna.

När vi intervjuar ansvarig förvaltningschef säger hon att de vet att det är hög belastning men att det inte finns pengar till mer bemanning.

– Det är ett oacceptabelt svar. Då behöver de sätta sig ner och räkna på vad sjukfrånvaron kostar.

Det behövs inte mer pengar från regeringen?

– Vi skjuter ju nu till tio miljarder i höstbudgeten och det handlar om att man ska kunna få mer arbetskamrater också förhoppningsvis.

Annika Strandhäll menar att politiker både på riksnivå och på lokal nivå har ett stort ansvar för den ökade psykiska ohälsan.

– Man har inte riktigt klarat av att se sambanden mellan ekonomi, sjukfrånvaro och kompetensförsörjning. Det handlar om såväl enskilda medarbetare som hela verksamhetens möjlighet att kunna leverera välfärd till medborgarna.

Försäkringskassan lämnar inte ut uppgifter om vilka arbetsgivare som har flest anställda sjuka av stress. Vore det inte bra om det gjordes offentligt?

– Det är ju också upp till varje sektor, parterna tillsammans kan ta fram det.  Just i Försäkringskassans fall är det sekretess på att lämna ut uppgifter om enskilda arbetsgivare.