Lou försörjer sig som tjuv av byggmaterial i Los Angeles men letar efter andra jobb. En kväll åker han förbi ett polisingripande och får syn på uppbådet av frilansfotografer som försöker få så snaskiga bilder som möjligt att sälja till tv-stationerna. Han förstår snabbt att det går att göra pengar på att vara en ”nightcrawler” – ta sig snabbast möjligast till situationer som media vill ha bilder på – mord, bränder, slagsmål, gärna med svarta fattiga förövare och vita rika offer.

Efter några missöden lär Lou sig snart hur jobbet ska göras och blir en av de bästa. Det är en hård värld där man gör bäst i att vara så cynisk som möjligt. Det passar Lou bra eftersom han fullständigt saknar empati för andra människor. Därför drar han sig heller inte för att arrangera verkligheten för att få så bra bilder som möjligt. Till slut inte bara skildrar han nyheterna, han skapar dem också. ”Att gå över lik” får en bokstavlig betydelse.

Det är så oerhört jobbigt att titta på, hela filmen är liksom indränkt i en omoral som nästan blir till ren ondska. Kanske är det extra plågsamt att se om man själv har jobbat som nyhetsreporter. Det är en uppvisning i att gå långt över alla gränser för vad journalistisk etik säger. Även om det är väldigt långt draget till sin spets så finns det naturligtvis ett korn av sanning i att vissa människors olycka kan bli andras lycka, om det resulterar i bra bilder och spektakulära berättelser.

Att det är så obehagligt att titta på är naturligtvis för att det är väldigt skickligt gjort. Jake Gyllenhaal är strålande som den faktiskt helt vidriga människan Lou och hela filmen är väldigt snygg och underhållande, med högt tempo och actionspäckade scener. Efter att ha sett filmen rekommenderar jag att man kollar på några gulliga kattvideos eller gosar med en bebis för att skaka av sig känslan av totalt moraliskt förfall.