En kö av fyraåringar ringlar sig förbi buffé­bordet där köttfärsbiffar, potatis och färgglada grönsaker står uppradade. När tallriken väl balanserats vidare till rätt sittplats börjar barnen äta med mer eller mindre god aptit. Barnskötaren och arbetsplatsombudet Ulrika Larsson Isén hinner knappt ta första tuggan innan hon reser sig upp för att hämta vattentillbringaren som glömts i köket.

 

LÄS OCKSÅ: Fler förskolor bjuder på maten

 

Några tuggor sen­are böjer hon sig fram för att skära upp en bråkig potatis åt ett av de sex barn som hon ansvarar för vid sitt bord. Det är inte precis sinnebilden av matro men äter gör personalen ändå här på Olsbackagårdens förskola i Gävle. Och nu slipper de själva stå för notan på 47 kronor per måltid.  

–Vi fick äta medhavda matlådor tillsammans med barnen tidigare för att slippa kostnaden, men hur får man barn att smaka på mat som man själv inte äter? Det var opedagogiskt och opraktiskt att behöva värma matlådor. Av den anledningen valde vår avdelning att äta förskolans mat trots priset – så detta är verkligen en stor framgång för oss, säger Ulrika Larsson Isén. 

”Jag har jobbat här i 20 år och alltid betalat för maten så det är klart att det känns fantastiskt nu.”

Kostnaden för maten vid pedagogiska måltider har varit en omdiskuterad fråga länge som även drivits fackligt av såväl Kommunal som Lärarförbundet lokalt. Men det var inte den kritiken utan en policy om nötfri förskola som fick kommunen att slopa betalkravet helt. I januari klubbades policyn i utbildningsnämnden och då kom de nya riktlinjerna för pedagogi­ska måltider med på köpet.

– I en nötfri förskola är det förbjudet att äta egna matlådor tillsammans med barn­en. Därför blev kostnadsfria måltider en konsekvens av det beslutet. Situationen hade blivit ohållbar annars eftersom så många ätit egen mat för att slippa matkostnaden, säger förskolechefen Lena Müller. 

Vid matborden på Olsbackagården har lugnet tillfälligt infunnit sig. Kvar i köket finns bara förskolläraren Erica Strid som röjer undan det sista innan nästa barngrupp gör entré. 

– Jag har jobbat här i 20 år och alltid betalat för maten så det är klart att det känns fantastiskt nu. Inte minst eftersom vi betalade även om vi åt väldigt lite eller inget alls när maten var populär bland barnen. Nu när det är gratis är det inte hela världen om det händer, säger hon och torkar bort de sista smulorna från det knähöga matbordet.