Sjukvårdskarriären är över efter 17 år. Här på sjukhuset fick hon sin undersköterskeutbildning, här dog hennes mor. Nu hoppas Sarmite Eglite på jobb i någon affär.

Rigas första sjukhus byggdes för över 200 år sedan för de fattiga. Då låg det i utkanten av Riga, idag är läget centralt. Det är ett akutsjukhus, hit kom förra året över 65 000 Rigabor, nio av tio för akut vård.
När KA besöker sjukhuset i slutet av augusti är det tyst och ödsligt. En stor skylt utanför entrén kungör att inga akutfall tas emot efter den 10 augusti. Ambulanser dirigeras till andra sjukhus, och vill man bli opererad här får man betala allt själv.
På en av de kirurgiska vårdavdelningarna arbetar Sarmite Eglite som undersköt­erska. Hon ska fylla 60 och har två år kvar till pension. Hon tar oss med längs den ödsliga korridoren och öppnar dörren till en sal, visar de tomma sängarna. Hon är vemodig, i 17 år har hon arbetat här, nu tar det plötsligt slut.
– Jag arbetade som modesömmerska tidigare. Hade jag haft pengar skulle jag kanske startat eget nu. Men kanske kan jag få jobb i en affär, funderar hon.
Hon är glad att hon inte har några lån. Lönen sänktes i juli från 3 176 kr till 2 748 kr, och när hon blir arbetslös i september  får hon a-kassa i nio månader.
Sarmite bor i en husvagn hon köpt av en svensk byggnadsarbetare. Hon och hennes systrar ärvde tomtmark när modern dog. Nu ska hon köpa en husvagn till, så att hon får toa och dusch.
– Jag drömmer om att bygga ett timmerhus, men det skulle kosta bortåt 200 000 kr. Kanske kan min dotter och jag göra det i framtiden.
Att gå i pension redan vid 60 år går inte, säger Sarmite. Då skulle hon bara få halva pensionen, sådär 1 100 kr, bedömer hon.
– Jag får väl plocka ängssyran och äta den innan jag klipper gräset, säger hon och ler.  

Rigas äldsta sjukhus ligger på åtråvärd mark, mitt i Riga.
Rigas äldsta sjukhus ligger på åtråvärd mark, mitt i Riga.

En trappa ner arbetar Estere Budraite som är 29 år och pluggar till sjuksköterska. Här finns sex patienter just nu, mot 35 förut. Estere är orolig för familjens ekonomi, hennes man har tillfälliga jobb och de har två barn i förskoleåldern. De har tagit lån för att inreda sin lägenhet.
– Jag har sökt jobb på ett sjukhus för handikappade barn och föräldralösa, berättar hon. Men jag har inte fått något svar. Många söker jobb.
Hon bor i Jelgava, nästan fem mil från Riga.
Finns det inga sjukvårdsjobb där?
– Nej, där slutar ingen, säger hon.
Estere berättar att familjen funderat på att flytta utomlands, i så fall till Tyskland.
– Men jag hoppas att det ska vända igen.
Estere och Sarmite är två av nästan 600 anställda på sjukhuset som blev uppsagda i augusti och måste lämna sina jobb i september. 400 får jobba kvar tills vidare. Men det finns inga löften om att sjukhuset ska få några pengar efter årsskiftet, i bästa fall kanske det blir en vårdcentral här.

Korridoren är öde, Estere Budraite vet inte om hon får jobb på det barnsjukhus i Riga hon sökt till. Om ett år är hon klar med studierna till sjuksköterska.
Korridoren är öde, Estere Budraite vet inte om hon får jobb på det barnsjukhus i Riga hon sökt till. Om ett år är hon klar med studierna till sjuksköterska.

Juris Zarinovs är kirurg och en av fyra i sjukhusets styrelse. Inte heller han vet hur framtiden kommer att se ut. Han har två barn och är gift med en läkare som arbetar på en privat ögonklinik, hennes jobb är inte hotat.
Juris är mycket bitsk i sin kritik. Det är regeringen han riktar sin ilska mot, inte de svenska banker som lurat många letter och företag att ta lån.
– Hade inte Swedbank varit här hade det väl varit en annan bank, säger han. Regeringen borde ha satt gränser.
Första halvåret klarade sig sjukhuset, trots sänkta inkomster. Men 14 juli kom chockbeskedet: Nedskärning med 70 procent.
Tio av 15 avdelningar stängs, akutpatienter kan tas emot tio dagar varje månad, inte mer. Och från årsskiftet blir det inga pengar alls.
– Visst behövs reformer inom sjukvården, men inte på det här sättet, säger Juris. Fler sjukhus får dra ner på verksamheten, men det är obegripligt varför det här sjukhuset som har mest akutsjukvård av alla drabbas så hårt.
Är det ren dumhet av regeringen, eller är det avsiktligt? Juris Zarinovs vet inte vilket han tycker är värst.

Juris Zarinovs, kirurg och en av fyra i sjukhusets styrelse.
Juris Zarinovs, kirurg och en av fyra i sjukhusets styrelse.

ID: Sarmite Eglite

Ålder: 60 år.
Yrke: Undersköterska.
Bor: I husvagn på egen tomt i Pardau i Riga.
Familj: Vuxen dotter och två barnbarn.
Lön: Sänktes den 1 juli med 14 procent till 2 748 kr.
Framtid: Hoppas få jobb i affär fram till pensionen.

ID: Estere Budraite             

Ålder: 29 år.
Yrke: Undersköterska, och ett år kvar till sjuksköt­erskeexamen.
Bor: I Jelgava 4,5 mil från Riga.
Familj: Man och två barn, 7 och 9 år.
Lön: Sänktes 1 juli med en tredjedel, till 2 750 kr.
Framtid: Hoppas få jobb på ett barnsjukhus.

Sjukvården i Lettland

Det finns 70 sjukhus i Lettland varav 59 är statliga. Hälsodepartementet vill att sjukhus görs om till vårdcentraler och att antalet sjukhusbäddar minskar från dagens 17 000 till 11 000 om fem år.
Eftersom sjukhusavgifterna höjts har många inte råd att ligga kvar på sjukhuset, och antalet patienter som övernattade sjönk med en fjärdedel första halvåret i år.
Källa: SvD

Bakgrund

Den lettiska regeringen pressas hårt av Internationella valutafonden, EU och olika långivare och har gjort drastiska budgetnedskärningar som kommer att fortsätta. Nästa års budget ska bantas med sju miljard­er kronor eller 4 procent av landets BNP.
Nedskärningarna har lett till att löner och pensioner har sänkts, skolor och sjukhus stängs. Pensionärer som extraarbetar får bara behålla 30 procent av sin pension.
De svenska bankerna Nordea, SEB och Swedbank dominerar finanssektorn i Baltikum och har lånat ut omkring 500 miljarder kronor i de tre baltiska staterna. Många privatpersoner och företag har lockats att ta lån som de nu inte kan betala av.

Utbildning efter svensk modell

Sarmite Eglite fick sin examen som undersköterska 2004. Hon var med i den tredje kullen i den moderna utbildning som kom till mycket tack vare en vårdlärare från gymnasiet Lundellska skolan i Uppsala.
KA skrev 2001 om Margareta Ermanbriks som med EU-medel fick i gång en lettisk undersköterskeutbildning med det svenska omvårdnadsprogrammet som modell.
Idag har Lundellska skolan fortfarande kontakt med Rigas första sjukhus. Elever och lärare har varit där, och tanken var att lettiska elever och personal skulle besöka Uppsala.
- Hur det blir nu vet vi inte, vi hade tänkt söka pengar för en fortsättning. Men just nu ser det kaotiskt ut, man talar om att sjukhuset ska stängas, säger Helen Umberg, en av de vårdlärare som håller i projektet.