Hur känns det?

– Det känns jätteroligt, och stort. Jag är jätteödmjuk inför det förtroendet som jag har fått.

Varför tror du att du vann en så stor seger mot sittande ordförande?

– Jag tror att avdelningen är en väldigt sund organisation. Det är inte livstidsuppdrag man sitter på. Jag tycker att det känns jättebra att man byter ut folk. Jag har varit ordförande i sektion Norr i sex år och hade tänkt sluta efter sommaren oavsett vad som hände med det här valet, för efter ett tag kan man stagnera och bli lite hemmablind.

Tror du att det spelade in att din företrädare fått kritik för sin inblandning i turbulensen som varit i Kommunal?

– Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag började få frågor om jag kunde tänka mig att ställa upp långt innan mediegranskningen. Det känns tryggt för mig att det fanns ett förtroende för mig redan innan.

Hur kommer medlemmarna märka att du har blivit ordförande?

– Jag har alltid brunnit för organisering, att få medlemmarna att själva ta tag i saker och våga. Vi har för stora barngrupper, varför driver inte barnskötarna det på sina arbetsplatser? Jag vill satsa mer på arbetsplatsombuden och skyddsombuden och jag kommer vara ute på arbetsplatserna. Det är där jag hittar mitt driv.

Annelie Nordström har under sin tid som ordförande besökt en arbetsplats i veckan, tänker du dig något liknande?

– Ja, minst. Det är kanske naivt att tro att jag ska ha en relation med 80 000 medlemmar men målsättningen är att ha varit på så många av våra arbetsplatser som möjligt.

Det har varit turbulent kring avdelningens kassör Marcelo Rojas och hans inblandning i skandalerna. Hur ser du på hans roll i avdelningen?

– Det är vårt representantskap som väljer företrädare och han sitter ett år till. Mitt förtroende för honom som kassör i avdelningen är hundraprocentigt. Men jag står för att jag tycker att 93 miljoner kronor i förlust i Lyran är en katastrof. Det är jättemycket medlemspengar.