Under perioden 2015 till 2018 får kommunerna totalt sju miljarder kronor för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Bakgrunden till satsningen är de brister i framförallt nattbemanningen som Socialstyrelsen avslöjade i en rad oanmälda inspektioner 2010.

Trots kritiken, ökade kommunerna inte bemanningen kunde KA också visa i en granskning.

Statskontoret har nu gjort en första utvärdering av om regeringens satsning har utformats på rätt sätt för att ge resultat. Utvärderingen gäller bara de pengar som delats ut 2015. Sammanfattningsvis anser utredarna att det sätt kommunerna använt pengarna ligger i linje med målet om ökad kvalitet och trygghet för de äldre. Pengarna har också satsats på rätt yrkesgrupper. Främst är det personal som arbetar nära de äldre, som undersköterskor och vårdbiträden, som anställts. Men om det faktiskt ökat bemanningen är oklart. Socialstyrelsen, som också följt upp satsningen, konstaterar att den statistik som finns över bemanningen i äldreomsorgen har för mycket brister för att kunna bedöma det. Framförallt är det siffror på undersköterskor och vårdbiträden som saknas.

–  Det finns heller inga formella krav i regeringens satsning på att bemanningen ska öka. Även om det är syftet, säger Henrik Elmefur som är en av utredarna bakom Statskontorets rapport.

Regeringens bemanningssatsning utgör mindre än en procent av den totala budgeten för kommunernas äldreomsorg. Det innebär enligt Socialstyrelsen att ”medlen inte kan förväntas åstadkomma stora strukturella förändringar”. Men Anna Ahlm, som är ansvarig för Socialstyrelsens utvärdering, menar att satsningen ändå är betydelsefull eftersom den sätter fokus på personalfrågan.

– Vi ser att den leder till små steg i rätt riktning.

Det finns inget som hindrar kommunerna från att använda extrapengarna till att anställa personal som ersätter tidigare tidsbegränsade anställningar. Dessa tjänster räknas också av Socialstyrelsen som en ökning av bemanningen. Totalt har bemanningspengarna finansierat drygt 5 000 årsarbetare i olika yrkeskategorier. Hur stor del som är tillfälliga anställningar har Socialstyrelsen inte tagit reda på. Det skulle bli för mycket administration för kommunerna att redovisa det, menar Anna Ahlm på Socialstyrelsen.

– Min bild är att kommunerna både gjort projektanställningar och tagit tillfället i akt att fastanställa.

Statskontoret pekar också på att det finns en risk för att kommunerna använder regeringens tillskott för verksamhet som de själva annars hade finansierat. Som en del av utvärderingen har man gjort en enkät med ett 60-tal kommuner. Resultatet visar inte på att det är vanligt, men att det finns kommuner som använt bemanningspengarna för att minska sina budgetunderskott i äldreomsorgen. En av de 65 kommunerna har till och med minskat sina egna resurser. Vilka kommuner det handlar om vill Statskontoret inte lämna ut till KA.

Det är viktigt att regeringen stöttar kommunerna för att se sitt att satsningen blir långvarig, menar Statskontoret.

– Det är kanske vår viktigaste slutsats, att man måste fundera över vad som händer efter att den här satsningen är slut, säger Henrik Elmefur.

Både Socialstyrelsens och Statskontorets utvärderingar visar att de privata företagen i äldreomsorgen i stort har fått en proportionerlig andel av pengarna. Även om det finns kommuner som valt att inte ge en krona till den privata äldreomsorgen.