Jag heter Marie och jag är undersköterska. Jag har fått en av de viktigaste och mest ansvarsfulla uppgifterna här i livet, nämligen att vårda din förälder. Jag sitter här på bussen på väg till jobbet för att vårda och ge omsorg och jag önskar du kunde både se och känna min glädje över att åter få träffa din gamla pappa eller mamma.

För mig handlar jobbet som undersköterska om omsorg, välbefinnande, glädje och livslust. Att få se in i en gammal människas ögon, att få hålla en gammal hand i sin och att få torka tårar och trösta. I går morse frågade jag en boende: ”God morgon, Sven, har du sovit gott?” och fick till svar ”Ja, och vet du varför? Det är för att du frågade.”

Mitt jobb är krävande och många gånger svårt, men trots detta går jag dit med glädje. Glädje över att ännu en dag få vårda, visa kärlek och ömhet och torka tårar utan handskar. 

Gudarna ska veta hur mycket jag kämpar och sliter för att just din förälder ska ha det bra. 

Men på senare tid så har jag mer och mer börjat tänka på att jag även måste göra dig nöjd och glad så att du inte blir arg på mig och ger mig nedlåtande kommentarer, eller värre, ger mig en rejäl utskällning inför både personal och din förälder. 

Jag vet att jag gör allt för din gamla förälder och att hen inte lider någon nöd, men hur ska jag bete mig för att tillfredsställa dig? Du har alltid något att klaga på. De anhöriga säger saker som: ”Det är så smutsigt hos pappa, städar ni aldrig?” Att vi har varit där för en timme sedan och städat syns inte. Pappa har redan hunnit ”smutsa ner” och har hällt ut saft på golvet.

Jag ber dig att försöka tänka på allt jag verkligen gör för din älskade förälder, i stället för att påpeka det jag inte gör. 

När jag åter sitter på bussen, denna gång på väg hem från jobbet, tittar jag ut på ett lite småkallt Stockholm. Inne i bussen är det varmt och behagligt och jag vet inte om det är värmen från min medpassagerare som gör att jag plötsligt omsluts av ett lugn och nickar till. 

Tänk, det måste vara den optimala känslan för en gammal och sjuk människa att få känna någons närhet. En närhet som ger trygghet. Jag finns här när du än behöver mig. Du kan lita på mig. Tidigare, innan jag slutade mitt arbetspass, sträckte en boende ut sin arm mot mig och sa: ”Du kommer väl
i morgon?” 

 

Marie Lagerström

Marie ­Lagerström

Yrke: Under­sköterska.
Bor: Hägersten, Stockholm.
Pratar vi om på jobbet: Just nu pratar vi mycket om bemötande.