– 2016 räknade vi ut 2,2 procent på medellönen på alla. Hur vi gör för 2017 och 2018 återstår att diskutera, säger SKL:s förhandlare John Nilsson.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund har en mer bestämd uppfattning.

– Alla i kollektivet räknas. Det finns inga skrivningar i kollektivavtalet om att man exkluderar någon. Hade det varit SKL:s ambitioner att inte inkludera undersköterskor borde de ha velat uttrycka det i kollektivavtalet, säger Lenita Granlund.

John Nilsson säger att SKL vill ta ställning till hur man gör när industriförhandlingarna är klara.

– Det beror på vad industrin kommer fram till, vad för siffra och procent, om de följer det som LO yrkat på eller inte. Det får vi ta ställning till när vi vet hur verkligheten ser ut för övrigt.

I fjol slöt Kommunal och SKL ett treårigt avtal, men utan fastställda löneökningar för 2017 och 2018. Tanken är att när det i år finns ett ”märke”, den procentuella löneökning som blir i industrin och som övriga på arbetsmarknaden sen rättar sig efter, ska Kommunal och SKL fastställa löneutrymmet för Kommunals medlemmar. Samma process ska sen ske 2018.

Men innan man kan slå fast vad märket innebär för Kommunals medlemmar måste man bli överens om var medellönen ligger. Och här verkar det alltså upplagt för diskussioner. Skulle man räkna bort undersköterskorna, blir medellönen och därmed löneökningen sannolikt lägre.

– Då innebär det egentligen att man urholkar undersköterskesatsningen, säger Lenita Granlund.

En annan stridsfråga innan de lokala löneförhandlingarna drar igång kan bli hur man ska förhålla sig till låglönesatsningen i LO-samordningen. Samordningen innebär att LO-förbunden är överens om att i förhandlingarna kräva att de som tjänar under 24 000 kronor i månaden (på heltid) ska få den löneökning i krontal som procenten på medellönen innebär.

Om det till exempel blir ett märke på 2 procent ska de under 24 000 få samma krontal som de med högre löner får. Eller enklare uttryckt: den procentuella löneökningen för de lågavlönade blir högre än för övriga.

Kommunal anser att den här låglönesatsningen, om den går igenom i industrin, blir en del av märket. Det återstår att se om det blir en sådan modell. I de pågående industriförhandlingarna har arbetsgivarna inom industrin hittills sagt nej till en sådan satsning.

Ordföranden i SKL:s förhandlingsorganisation, Heléne Fritzon (S), är skeptisk till en modell där procent och krontal blandas men vill inte ge något definitivt svar.

– Märket är ju vanligtvis satt i procent, säger Heléne Fritzon.

Men vad händer om de ingår en krontalsdel i märket också?

– Det vet vi inte. Vi får svara när det blir aktuellt, säger hon.

Vad som däremot är fastslaget i löneavtalet är att undersköterskor även 2017och 2018 ska få lite mer än övriga, 180 respektive 150 kronor i genomsnitt utöver märket.

Lenita Granlund är inte orolig för att diskussionerna om medellön och låglönesatsning ska sätta käppar i hjulet.

– Vi kommer väl att bli överens med SKL, säger hon.

Om ni inte blir det, vad händer då?

– Det får vi väl ta då.