Press på löner skapade ny kris

När svensk ekonomi krisade på 90-talet blev politikernas svar åtstramning, först genom att kronan tilläts falla i värde, sedan kraftiga nedskärningar i offentliga sektorn.
Regeringar, arbetsgivare och fack enades om att dämpa löneökningarna för att ge svenska ­före­tag ökad konkurrenskraft. En större andel av företagens inkomster gick därmed till vinster, mindre till löner.
Och svensk export rusade i höjden.
Löneutvecklingen blev senare mycket bättre, men inte snabbare än att svenska företags konkurrensövertag består. Handels­överskottet ligger kvar på toppnivå, internationellt sett.
Illustration: Lasse Widlund (Klicka här för större bild.)

När företag och konsumenter i andra länder köper mycket mer från oss än vad vi köper från dem, blir det underskott i deras finanser. Men inte så stora eftersom Sverige är ett relativt litet land.
Men när tungviktaren Tysk­land (liksom Holland och Belgien) drygt tio år senare gjorde som Sverige, växte underskotten markant i många andra europeiska länder, de som nu har de värsta skuldproblemen. De lånade för att importera.
Åren 2004-2008 ökade produktionen i Tyskland (BNP) med 9 procent, efter att tidigare stått stilla och stampat. Men bara till mindre del kunde det ske genom ökad tysk konsumtion, 2 procent.
Stora löntagargrupper fick sin köpkraft försämrad av svångremspolitiken. Sänkta löner, försämrad a-kassa och sociala nedskärningar var metoden som användes för  att sänka tyska företags kostnader och stärka deras internationella konkurrens­kraft.
Det var konsumenter och företag i andra europeiska länder som genom köp möjliggjorde halva den tyska tillväxten.

Grafik: Elin Steen (Klicka här för större grafik.)

En betydande del av Tysklands överskottspengar lånades ut till andra EU-länder genom tyska banker. Därmed kunde omvärlden köpa ännu mer tyska varor och tjänster för lånade pengar. EU:s valutaunion bidrog till att göra det möjligt.   
I längden blev det här ohållbart. Speciellt när under­skottsländernas utlandsskulder, i samband med finanskrisen, hamnade i statens knä.
Nu genomdrivs allt hårdare nedskärningar i underskottsländerna. Men om alla europeiska länder ska kunna exportera iväg problemen, krävs att andra världsdelar skuldsätter sig och köper mer från Europa.
Om inte riskerar nuvarande krispolitik att strypa Europas ekonomier och förvärra problemen, med minskad konsumtion, minskade investeringar, minskad produktion och ökad arbetslöshet.