Okategoriserade

Proletariat som ny folkgrupp?

Egentligen hade jag tänkt skriva lite om mitt romanprojekt, men bara titeln på det -- Existensens Gåtfulla Estetik -- kan göra vem som helst trött en sån här vacker fredag, så jag lämnar ordet till någon som har nåt vettigare att säga, nämligen Åke Holm:

Proletariat som ny folkgrupp?
Varthän barkar verklighetens samhälle? Anställda tvingas sänka sina löner, medan cheferna skor sig och får höjda gratifikationer för att kompensera låtsat sympatiserande lönesänkningar. Den fattige arbetaren blir de nya tidernas bistra verklighet; proletären. I kölvattnet kommer fattigpensionärerna, med sänkta och i många fall konfiskerade besparingar.

AMF Pension diskuterade i höstas om att sänka pensionerna. Då flyttade nu avgående vice VD Ingvar Skeberg sitt pensionskapital på två miljoner och räddade genom det 160 000 kronor. Nu får han sparken och vägrar såklart att avstå från fallskärmen på fem miljoner, med argumentet ”Jag måste se till min försörjning”.
Jo, tacka fan för det. Men att hjälpa till att slösa bort miljarder, genom malplacerade aktieportföljer, sanslösa bonusar trots underskott och konsternerande miljonfester tyder ju inte på någon nämnvärd ambition att se till spararnas försörjning på äldre dar.

”Förtroendet för AMF är i gungning” säger VD Ingrid Bonde.
Gungning? Näppeligen! Förtroendet gungar inte som vore det en kulingguppande tolva ute på Kanholmsfjärden, lilla frun. Det har snarare tagit expresshissen ner till skärseldarnas källarvåning! Och där kan ni förresten stanna och hålla er varma, ni och alla andra roffande snyltare som på spararnas bekostnad gör er själva och hela tjocka släkten stadda vid kassa för generationer framåt, för här uppe i kylan är ni inte önskvärda.

Det finns folk som har det riktigt illa ställt. Av dessa har de flesta inte ens råd till porto för att leverera eventuella protester. Men så finns det folk som inte bryr sig. Folk som t.ex. Roffe Karlsson. Han är en uteliggande suput som, trots sin tragiska och trasiga person ändå hyser en stolthet av sällan skådat slag. Han skiter i grund och botten i samhället, för folkligt aktivt protesterande har ju lika stor betydelse ”som en fjärt i rymden”. Men nykter ska han i alla fall bli, för ”man e ju morfar å allt”. Den mycket komiske Roffe ”tjackar” ett skrivblock och börjar nedteckna sina dagliga vedermödor och umbäranden, upplevelser och reflektioner kring allt och inget och tankar om tillvaron och människor han möter. Men vägen till nykterhetens fromma är brokig och lång och allting blir inte precis som man har tänkt sig.

”Roffe Karlssons dagbok” är mitt bidrag till Bok-SM, som arrangeras av Piratförlaget (Guillou, Marklund m.fl) och kapitel1.se. Förära gärna Bok-SM ett besök och rösta på dina favoritböcker. Du hittar säkert ett guldkorn bland alla närmare 400 bidrag på kapitel1.se/boklistor/boksm. DU måste rekommendera tre manus och jag hoppas att ett av dem är mitt.

/Åke Holm

————————

Sten O Andersson:

Arbete och kärlek.
Om noveller
Varför kan vi inte längre läsa noveller i dagstidningar och fackförbundsorgan? Ivar Lo, Per-Anders Fogelström, Moa Martinsson och de övriga arbetarförfattarna blev upptäckta där. De stora fackförbundens tidningar och folkrörelsernas tidningar, Vi och Folket i Bild publicerade regelbundet noveller av dem. FIB skapade billiga böcker av bra författare som arbetsplatsombud sålde på arbetsplatserna. Vi fick skildringar av arbetar- och statarmiljöer som slog igenom hos allmänheten och skapade många fler läsare och biblioteksbesökare. Vi fick inblickar i sotiga skogskojor och fabriker.
Det kanske är orsaken till att vi inte längre har någon Folke Fridell, Eyvind Johnsson eller Dan Andersson som kan beskriva arbetets villkor. Nils Ferlin och hans poetkamrater i Klara, kunde gå upp till en tidningsredaktion, överlämna en nyskriven dikt och få några tior i gage om den fann nåder hos redaktören. En omedelbar bekräftelse för en författare.
Har vi någon arbetarförfattare idag som i litterär form kan få löntagarna att resa sig, protestera med sådan kraft att politiker och fackförbund tvingar fram förändringar? Skapar sådan medkänsla eller vrede hos läsarna att den vitaliserar samhällsdebatten. Knappast.
Ingen fackförbundstidning publicerar idag några noveller. Hyresgäströrelsens tidning ”Vår bostad”, lade ned sin novellpristävling med hundra tusen i förstapris. Skrivarföreningar som noveller punkt nu försöker i liten skala anordna tävlingar, publicera och propagera för novellen. En novell är en slags starkt koncentrerad roman. Författaren måste gripa tag i läsaren direkt. Novellen börjar ofta med en konflikt. Den behöver ha en rörelse framåt och huvudpersonerna undergår ofta någon slags förändring innan novellen är slut. Inga utvikningar tillåts. Visar man ett gevär på väggen i inledningen måste den avfyras innan novellen är slut, skrev Anton Tjechov.
Men novellisterna, författare som vill skriva noveller, har bara förlagen att lita till med sina novellsamlingar. De anses inte vara tillräckligt säljande, säger förlagens ekonomer som numera har den avgörande makten över förlagens utgivning. Deckare som lyckas hålla kvar läsarna till slutet är tidens trend. Men goda noveller är älskade av läsarna det är vi många som bestämt hävdar. Vi försöker påverka Kapitel1 att också anordna en novelltävling, nu när Bok-SM närmar sig sitt slut.
Det finns många bra noveller på kapitel1 och flera skulle det bli om även novellisterna uppmärksammades. Varför inte avsluta arbetsveckan med en riktigt bra kärleksnovell av en nyinkommen novellist på kapitel1, Cecilia Söderling. Den heter ”Genom glas” och du finner den som nummer 66 under rubriken noveller.

——————————
Anders Textorius:

Om barnen

Fusion.
Förlösning.
Kamp.
Gladiatorernas Golgata.
Det obarmhärtiga urvalet.
Att tränga igenom målet.
Att spräcka sitt huvud.
Se ljuset i det allsmäktiga himlavalvet.
Ännu en spröd, ofattbar chans till liv.
En chans till liv.
Ur det spruckna huvudet ges en invit till himlavalvet.

X eller Y?

(ur ”I mikrokosmos mörker”)

Livet är verkligen ett mirakel och jag har alltid retat mig på folk som säger att man ska ”skaffa” barn precis som vilken vara som helst. Det är en gåva att få barn och ett enormt ansvarstagande att bli förälder. Känslan av att vara mamma eller pappa är något man aldrig kan läsa sig till. Det är en djup längtan som styrs av krafter som är större än oss själva. Jag hyser största sympati med alla de par som köper ägglossningstest och lever på hoppet att mensen ska utebli, alla dem som spenderar tusentals kronor på fruktlösa IVF-försök. Jag hyser förståelse för de som försöker uppfylla de stränga kriterierna för att bli adoptivföräldrar, de som letar efter äggdonator eller surrogatmammor i ett sista försök för att bli föräldrar.

Man kan som sagt inte läsa sig till hur det känns att vara förälder, men det som man däremot med stor behållning kan läsa är alla de förträffliga, njutbara, smärtsamma, gripande relationsdramer som återfinns på kapitel1. För mig personligen så är det de som kommer att lämna starkast intryck på mig från den här tävlingen. Jag vill därför presentara ett litet axplock här av relationsböcker som man kan ha väldigt stor behållning av på lite olika sätt.

”Min mammas promenader” av Melinda Menotti. Tnkvärd betrakelse om livet och kärleken.

”Saker man gör för livet” av Sofi Holm. Poetisk novellsamling om livets spektrum.

”Amorgos systrar” av Kristina Grahn. Episkt generationsdrama.

”Älskade dotter” av Bianca Simonsson. Smärtsam skildring om livet i familjen.

”Inga stjärnor, inga himlar” av Victoria Everbrant. Strålande om livets kamp och försök att lyckas i tillvaron.

”Violhjärtat” av Rehina Rondahl. Om ett söndertrasat liv.

”Förbaskade slyna” av Lena Lundström. Plågsam läsning om sexuellt utnyttjande.

”Sitt inte sådär som en hora” av Lilla jag. Om hedersförtryck.

En vanartig moders bekännelser” av Camilla Nilsson Wallin. Fyndigt relationsdrama.

”Tre änglar och tre mirakler” av Anitha Östlund Gripande kvinnoskildring i dagboksform.

”Mamager 08- agent till åtta av Nina Bladh. Tänkvärda betraktelser om livet i familjen.

Hoppas att ni hittar till kapitel1:s sida! Om man är sugen på att skriva själv är det ett helt fantastiskt forum för det. Skriv en egen bok eller om ni föredrar det lämna ett bidrag i alla de kollektivböcker som finns på sajten!!
Ta med laptopen ut i trädgården och lyssna på fågelsången och njut av solskenet. Skapa, ta hand om er och ta vara på dagens mirakel!

—————————

Det finns ju många skrivarsajter på nätet där det döljs stora författarbegåvningar och här nedan kommer tre utsökta exempel på det från www.poeter.se:

*
och gick in i stenen

Vände jag
och gick in i stenen
blev ett grått ansikte mot vinden;

trastar skulle gärna sitta vid mina fötter
mossorna hölja mig med en värmande rock.

Årstider
skulle kasta löv och blommor.

Björn Nilsson

bahari, med skimrande vingar

jag är
bäraren
budbäraren
bär ord och själ
i mina händer

jag är
trolltrumman i natten
fuktig nacke i elddans
duvdrottningen
systerblixt

den ludna fladdermusen med mjuka öron
havsörnen
lodjuret ljudlöst smygande

haren
och den flocklösa vildhästen
som söker stall

jag är
den tålmodiga lyssnerskan
trösterskan
den farliga heta fresterskan

bahar
och om jag sa
jag vill ha dig
asheghetam
om jag sa det