Barnen leker utomhus och inne på Himlavalvets förskola har Marie tagit en paus för att träffa oss. Hon berättar om utbildningen hon gick för ett par år sedan.

– Det gavs möjlighet att läsa till förskollärare och det fanns barnskötare som gjorde det. Men jag har inte högskolebehörighet så därför var det inte aktuellt.

I stället hoppade Marie på en 15-poängskurs i ”specialpedagogik”. Den innebar bland annat att hon fick lyssna på föreläsningar och läsa litteratur om adhd, autism, lärmiljöer och ”det kompetenta barnet”.

Deltagarna på kursen var, förutom barnskötare, bland annat förskollärare, lärare och rektorer.

– Att få sitta i en grupp med lärare var jätteintressant. Att få göra det ”trots” att man bara är barnskötare. Och att de lyssnade på mig!

Marie gick en ettårig linje på gymnasiet och började sedan arbeta som dagbarnvårdare. Efter några år läste hon till barnskötare på komvux, men hon har ingen formell behörighet att läsa på högskolan. Det innebär att hon inte fick genomföra examinationsuppgiften och inte heller tillgodogöra sig de 15 högskolepoängen. Men det är inget som bekymrar, enligt Marie:

– Jag hade ändå inte inte gjort något med de poängen. Det var inte det som var det viktiga. Det viktiga är att jag nu har kunskapen i ryggen.

Utbildningen arrangerades av Mittuniversitetet tillsammans med Ragunda kommun, och kommunen bekostade bland annat undervisningsmaterialet. De gånger det var träffar fick Marie jobba halvdagar och hon kunde också gå hem och läsa någon eftermiddag när hon behövde det.

När jag frågar henne vad som var det viktigaste som hon har fått med sig från kursen, pekar hon på de gånger det är diskussioner om sådant som läroplan och förskolans verksamhet:

– Då är jag med. Jag kan känna att det där har vi läst, den diskussionen har vi haft. Jag kan svara och jag vet. Annars kan man känna att man inte vet. Man växer av att få komma med sina funderingar. Och sen är läroplanen också lättare att förstå nu.

Hon betonar att mycket har hänt inom förskolan under åren, det är inte längre ”dagis” eller barnpassning.

– Och jag köper inte att höra att man ”bara” är barnskötare. Vi är viktiga vi också.

Har utbildningen lett till att du fått mer betalt?

– Det vet jag inte, men jag ligger i alla fall inte lägst. Och på lönesamtalen har jag kunnat lyfta upp att jag har läst och att jag har uppfyllt flera av mina mål.

Sen går Marie ut till Lovina och de andra barnen som leker i sommarsolen. Innan vi lämnar henne, säger hon:

– Bland det bästa med utbildningen är att man är lugnare i sin roll. Man tror mer på sig själv och det känns att jag kan det här.

Läroplanen

När läroplanen för förskolan, Lpfö 98, revideras år 2010, infördes särskilda skrivningar om förskollärarnas roll. Man delade upp ansvaret mellan å ena sidan ”förskollärarna”, å andra sidan ”arbetslaget”, där barnskötarna inräknas. Nu heter det som ett exempel att ”förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov respekterade”, medan ”arbetslaget ska visa respekt för individen”.