Bild:

Petra Larsson, barnskötare och
landstingspolitiker (S) i Stockholms län

Individualiserad föräldraförsäkring. Det skulle gynna kvinnorna på arbetsmarknaden, både individuellt och som grupp.
Rätt till heltid. Många kvinnor jobbar deltid och det är den typiska kvinnofällan. Med rätt till heltid skulle fler kvinnor få större makt över sin egen försörjning. Än så länge har avtalsvägen inte fungerat så det får väl bli med hjälp av lagstiftning.
Arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken behöver förbättras, den är eftersatt och många orkar inte arbeta fram till pensionsdagen.

Ann-Ci Steneryd, undersköterska
och sektionsordförande för Kommunal i Hedemora

Allra viktigast är att se till att Medlingsinstitutet sköter sitt jobb och inte låser fast alla vid ”märket” i avtalsförhandlingarna. Där behöver Kommunal verkligen driva på. Vi har märkt som det är nu att vi inte har några muskler. Det går inte att förbättra villkoren avtalsvägen om taket redan finns där!
Rätt till heltid. Det är dags för lagstiftning om heltid, så får vi därefter hitta lösningar på vad det för med sig avtalsvägen.
För att möjliggöra arbete för både kvinnor och män behöver det finnas barnomsorg på obekväma arbetstider, nattis.

Ylva Thörn, före detta ordförande
Kommunal, numera vice partisekreterare S

Rätt till heltid. Det behöver diskuteras vidare avtalsvägen samtidigt som vi funderar över om lagstiftning är vägen att gå om avtalsvägen inte fungerar. I det paketet ligger också visstidsanställningarna. I dag kan de staplas på varandra och det måste vi förändra.
Avskaffa vårdnadsbidraget.
Ett mer långsiktigt krav är att återinföra arbetslivsforskningen. Det är prioriterat för att vi ska kunna få bättre underlag för att stärka kvinnors arbetsmarknad, kvinnors hälsa och möjligheter att få en rättmätig bedömning kring arbetsskador.

Josefine Pettersson, undersköterska Uppsala

Rätt till heltid. Men det krävs också att arbetslivet är hållbart då många inte orkar arbeta heltid idag.  
Individualiserad föräldraförsäkring. Alla ungar har rätt till båda sina föräldrar och genom det kan vi också få jämnare löner. Jag kan inte ge bort mina a-kassedagar. Då ska jag inte heller kunna ge bort mina föräldradagar!
Arbetsmiljö, arbetsmiljö, arbetsmiljö. Fler kontroller från Arbetsmiljöverket, stress måste tas upp som ett större arbetsmiljöproblem, bättre skyddsutrustning inom kvinnodominerade yrken.

Shadé Jalali, författare till
boken Stoppa skitlivet

Individuell föräldraförsäkring.
Jämställd och jämlik lönebildning. En könssegregerad arbetsmarknad har satt spår i parternas lönebildning. Parterna måste bli bättre på att jobba för jämställda löner i avtalen och jämna ut även de strukturella skillnaderna. Utrikesfödda kvinnor är ofta överrepresenterade på jobb med låg lön och usla villkor. En jämställd lönebildning måste alltså också vara jämlik för att förbättra även för utrikesfödda kvinnor.
Tryggare jobb och rätt till heltid.

Feline Flodin, ordförande Kommunalvänstern
i Stockholms län, undersköterska

Begränsa användandet av visstidsanställningar. Osäkra anställningar och därmed osäkra inkomster drabbar främst kvinnor. Sänk gränserna för hur länge man får vara visstidsanställd innan man har rätt till en tillsvidaretjänst.
Rätt till heltid. Deltidsnormen är lika tidsenlig som hemmafruidealet, och deltidsarbete är en kvinnofälla. Minst 90 procent av tjänsterna inom välfärden ska vara heltidstjänster, så att arbetande inom dessa starkt kvinnodominerade yrken ges möjlighet att försörja sig själva.
Nattis. Så länge arbete på obekväm tid är vardag för kvinnor inom välfärdsyrken, krävs tillgång till barnomsorg på kvällar och nätter.

Maria Linusson, Stöllet, undersköterska

Förbjud vinstintressen inom vård, skola och omsorg genom lagstiftning! Välfärden är uppbyggd av gemensamma skattepengar och skall ej göras vinst på för att företag gjort neddragningar och försämrat arbetsvillkoren för de anställda.
Begränsa visstidsanställningar genom lag. Tillämpa dessa maximalt i ett år, inom kommunens omsorg. Efter detta erbjuds den vikarierande personen fast anställning i kommunen. Kvinnor drabbas hårdast eftersom de är överrepresenterade inom omsorgsarbeten i kommunerna.
Avtala fram gratis arbetskläder till alla inom vård och omsorg – även skor och ytterplagg efter väderlek.

Alejandro Caviedes, Kommunal Västerbotten

Lagstadgad rätt till heltid.
Begränsa visstidsanställningarna. Lagstadgad rätt till företräde efter 6 månaders anställningstid och till tillsvidareanställning efter 12 månaders anställningstid.
Successiva arbetstidsförkortningar med siktet ställt mot sex timmars arbetsdag.
Anställningstryggheten skiljer sig beroende på kön, ålder och födelseland. Kvinnor, ungdomar och invandrare är överrepresenterade bland dem som har deltider, otrygga anställningar och lägre lön. Förstärkt rätt till tillsvidareanställning och heltid skulle därför bidra till mer jämlika villkor. Sker detta via dispositiv lagstiftning, måste arbetsgivaren sälja bort något i kollektivavtalet, för att förhandla undantag där heltid inte går att lösa. Då blir det lättare att förhandla upp lönen för lågavlönade.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO

Rätt till heltid.
Ökade resurser till välfärden – välfärd före skattesänkningar.
Begränsa visstidsanställningarna, plus mer jämställt uttag av föräldraledigheten.

Soheyla Yazdanpanah, doktor i ekonomisk
historia, Stockholms Universitet

Samhället måste omvärdera sin syn på vård och omsorg.  
Kvaliteten på utbildningen i vård och omsorg måste höjas och personalen måste få kontinuerlig kompetensutveckling.
Lönerna för de lågavlönade grupperna inom vård och omsorg måste höjas avsevärt. Det är genant att de som jobbar med att ta hand om andra människor betalas så lågt. Det är pinsamt att en ensamstående mamma som jobbar inom äldreomsorgen måste leva under ständig stress för att klara sin ekonomi.

Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister (M)

Uttaget av föräldraförsäkringen. Vi måste arbeta vidare för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Arbetsmiljö. Förbättra arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken för att motverka sjukskrivningar och att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare. Därför har vi bland annat gett Arbetsmiljöverket ett särskilt uppdrag om detta.
Heltid. Fler arbetsgivare i kvinnodominerade branscher måste erbjuda heltidsanställningar.  Här kan politiker som är arbetsgivare i kommuner och landsting driva på för att minska det ofrivilliga deltidsarbetet genom att organisera arbetet så att fler erbjuds heltidsanställningar. Dessutom ser vi över hur aktiva åtgärder som lönekartläggning kan bli mer effektiva för att motverka osakliga löneskillnader.

Lenita Granlund, avtalssekreterare Kommunal

Rätt till heltid: lagstiftning. Alla kvinnor ska kunna leva på sin lön. Lönen i yrkeslivet är grundande för pensionen och idag vet vi att varannan kvinna som går i pension bara får garantipension.
Jämställda löner: löner för kvinnodominerade yrken ska uppvärderas, lågavlönade/kvinnodominerade avtalsområden måste få högre löneökningar än genomsnittet för arbetsmarknaden. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets uppdrag så att industrins norm för lönebildning blir förenlig med aktiva insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot kvinnodominerade yrken. Skärpta regler för lönekartläggning. Tredelad föräldraförsäkring.
Ökade resurser till välfärdstjänsterna: riktade statsbidrag för att öka bemanningen i barn- och äldreomsorgen, statliga regler kring bemanning i välfärden.  Barnomsorg på obekväm arbetstid.

Lena Ezelius, Kommunal Stockholm

Lagstifta om rätten till heltid och skriv ned heltidsmåttet från 40 timmar/vecka till 36 som delmål, för att så småningom uppnå 30 timmars vecka som heltidsmått. Med lägre arbetstidsmått får vi en mer jämställd arbetsmarknad och fler arbetstillfällen.
Sänk avgifterna för barnomsorg med målsättningen fri barnomsorg och lagstifta om högsta antal barn per barngrupp och per vuxen i förskolor och på fritidshem.
Lagstifta om förbud att teckna kollektivavtal med skrivningar som är sämre än arbetsrättslagarna. Jag tror/har en uppfattning att det är främst inom de kvinnodominerade yrkena som vi har sämre kollektivavtal vad det gäller anställningstrygghet och försäkringar/pensioner. Med förbud om att inskränka arbetstagarens lagliga rätt till trygghet i anställningen skulle vi komma ifrån möjligheten att skriva kollektivavtal om introduktionsanställningar, provanställningar som kan övergå till visstidsanställningar, och kollektivavtal (som inom personlig assistans) där anställningstryggheten är bortskriven.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör
Vårdföretagarna Almega

Fokus på kvalitet istället för pris. Kommuner och landsting är de som i slutändan bestämmer löneutrymmet inom vård och omsorg. Ska vi höja lönerna för stora kvinnodominerade yrkesgrupper måste det till mer pengar. Om fokus läggs på kvalitet istället för på pris kan vi utveckla både löner och verksamhet.
Möjlighet att påverka den egna lönen. Med företagsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning ökar möjligheten att påverka den egna lönen. Det ger bättre möjligheter till lönekarriär. Något som finns inom de flesta områden inom vård och omsorg men inte med Kommunals kollektivavtal.
Mångfald och entreprenörskap. Konkurrens om både patient, brukare och personal driver utveckling och skapar kvalitet.

Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknadsfrågor
på Svenskt Näringsliv

Jag tror inte att man lagstiftar fram jämställdhet. Det som saknas i Sverige idag är en diskussion om vår könsuppdelade arbetsmarknad där kvinnor i huvudsak arbetar inom offentlig sektor och män inom privat sektor. Det får konsekvenser för karriär, lön och pension. Man kan se att tjejerna börjar bryta mönstret, men vi ser inte motsvarande steg för killarna. Varför ser det ut så och kan det påverkas? Där måste vi börja.
Företagen måste göra det praktiskt möjligt att både vara förälder och på arbetet. Men det handlar inte om lagstiftning utan om att visa framfötterna. Vi har redan en politik som möjliggör det med en väl fungerande föräldraförsäkring och en väl fungerande barnomsorg. Sedan måste individen göra medvetna val.
Vi har gått in som parter och skapat en försäkring avtalsvägen för föräldraledighet när vi såg att det fanns ett behov. Syftet är att underlätta familjernas val vid köksborden. Nu vet vi inte hur det slår ännu, men där har vi gått in och agerat konkret.

Ingela Gardner Sundström, ordförande för
SKL:s förhandlingsdelegation

Det behövs en attitydpåverkan kring välfärdsyrkena och att professionaliseringen av de olika yrkena lyfts fram. En huvudfråga är att få en jämnare könsfördelning bland de anställda. Vi jobbar med det men har inte hittat något ultimat sätt att lösa det. Jag tror att det behövs en bredare diskussion i hela samhället.
Det behövs också ett jämnare uttag av föräldraledighet och vab-dagar. Inte lagstiftning, jag tror man ska ha ett fritt val, men både fack och arbetsgivare behöver hjälpa till och informera om vilka konsekvenser olika val får.
Individuell lönesättning är bra för kvinnorna, det har vi sett. Och jag tror att det kan vara mer attraktivt för män också eftersom det ger större möjligheter att påverka sin lönekarriär.

Fotnot: Jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) valde att inte svara.

Foto: Maja Brand, Tobias Holmqvist, Björn Svensson, Picasa, Regeringen, Anna Simonsson, Håkan Lindgren