Så minskar Arvika stressen

Flera toffelbeklädda fötter stampar diskret i takt till Sven-Ingvars trallvänliga ton­er:
…”mötte jag en värmlandsjänta, och hon är för mig det allra sötaste bland sött (…)”

Ett femtontal gamla sitter i en ring i den ljusgård som förenar de tre vingarna på äldreboendet Vågen i Arvika. I händ­erna håller de en regnbågsfärgad rund duk som de böljar upp och ner för att försöka få bollarna ovanpå att trilla ner i hål­et i mitten. Tidigare hölls ett sådant här gymnastikpass i veckan, nu är det två, tack vare ett projekt som frigjort mer tid för personalen att aktivera de gamla.

”Jag har tid att sitta med de gamla också.”

En servicepersonal, Kanthika Johansson, har anställts på 80 procent för att sköta städning, tvätt och uppackning av varor.

– Jag har tid att sitta med de gamla också när jag väntar på tvätten, säger Kanthika Johansson som jobbat på stressigare arbetsplatser tidigare och är glad åt sin nya tjänst.

Vårdpersonalen är också nöjda över att på riktigt få tid att lösa korsord eller spela spel med de gamla. Eller göra utflykter.

– Vi har varit till fordonsmuséet bland annat och till Charlottenbergs shoppingcenter, berättar undersköterskan Monica Solbrekke.

Projektet finansieras av regeringens bemanningspengar till äldreomsorgen och bakgrunden är att Arvika i många år haft höga sjuktal. När KA i förra numret granskade var i landet flest är sjukskrivna för diagnoser kopplade till stress, hamnade Arvika i topp. Här var mer än en procent av befolkningen, 164 personer, förra året sjukskriven för utmattningssyndrom
eller andra stressdiagnoser.

LÄS OCKSÅ: KA GRANSKAR STRESSENS SVERIGE

När KA pratar med Arvika kommun är det tydligt att en stor del av de sjukskrivna är kommunanställda. Förra året var 94 anställda sjukskrivna för psykisk ohälsa och majoriteten är kvinnor, ofta i förskolan och vården.

För att minska sjukskrivningarna startades i början av året flera projekt med konkreta åtgärder, ofta utifrån förslag från personalen. En hemtjänstgrupp har fått högre bemanning och en annan slipper svara på trygghetslarm sedan en larmgrupp bildats med två erfarna undersköterskor från hemtjänstgruppen. I gengäld har extrapersonal förstärkt hemtjänstbemanningen.

– Medlemmarna har kommit med jätte­bra idéer och många är nöjda, särskilt med att slippa larmen, säger Kommunals sektionsordförande Ann-Sofie Alexandersson.

”Om man trivs på jobbet och är mindre stressad så blir man inte lika lätt sjuk.”

På äldreboendet Vågen, som tidigare legat illa till i medarbetarenkäter, har effekterna redan börjat visa sig. Från att projektet startade i februari i år har sjukskrivningarna sjunkit från 8,5 till 3,2 procent. Framför allt är det korttidsfrån­varon som minskat enligt enhetschef Petra Danielsson.

– Min tolkning är att det också blivit roligare att jobba. Om man trivs på jobbet och är mindre stressad så blir man inte lika lätt sjuk.  

Hälsoeffekterna märks inte bara på personalen. De gamla sover bättre och man har kunnat minska den lugnande medicinen.

– Vi ger ingen sömnmedicin heller längre, säger Monica Solbrekke.

”Förut visste man inte om man skulle behöva hoppa in och jobba trots att man var ledig.”

Lilian Höij, som tidigare varit sjukskriven för utmattningssyndrom, lyfter fram en annan stressförebyggande förbättring som hon uppskattar. Numera ligger all tid på schemat och de anställda slipper jaga timmar för att komma upp i sin tjänst­göringsgrad. En bemanningscentral täcker upp där det behövs.

– Förut visste man inte om man skulle behöva hoppa in och jobba trots att man var ledig. Det är jätteskönt att kunna slappna av.

När Lilian och Monica träffar kollegor på andra boenden är det många som önskar att deras arbetsplats också fick del av satsningen. Hur projektet ska fortsätta och om det ska utvidgas är inte klart än.

På kommunkontoret arbetar personalkonsulten Marie Niljung med en rad andra insatser för att få ner ohälsan. Medarbet­are med stressrelaterad ohälsa erbjuds en sexveckorskurs där det ingår fysisk aktivitet, föreläsningar och individuell coachning. Kommunen anlitar också psykiater för att få rätt bedömning och tidigare insatser.

Men den stora utmaningen är att få ordning på det systematiska arbets­miljöarbetet, menar Marie Niljung.

– Cheferna måste lära sig att se tecken på när någon håller på att bli utmattad eller annan ohälsa. Till exempel att en anställd drar sig undan och lätt blir irriterad. Sådana enkla saker som vi alla medmänniskor ska kunna se. Vi ser även över chefernas förutsättningar för att kunna ha ett nära ledarskap och att de ska veta hur de ska agera när de ser signalerna på ohälsa.

LÄS MER: STARKA REAKTIONER EFTER KA:S GRANSKNING