Fastighetsanställdas förbund
Hans Öhlund, ordförande

– Vi använde oss av jämställdhetspotten som insamlingsmodell. I städavtalen där vi har högst andel kvinnor och potten har genererat mer pengar har vi till exempel satsat på dem som finns i branschen under en längre tid, på dem som stannar i branschen och inte bara har det som genomgångsyrke. De som jobbat 5 år fick ett påslag på 400 kronor.
– I tariffsystemen har vi satsat på olika bransch- eller anställningstillägg, men det betyder inte att det främst har gått till kvinnor.
– Vi vill fortsätta ha samordning kring jämställdhetspotter, åtminstone en gång till. Det har varit en bra modell. Sen går det ju inte att säga vad vi ska ha om tio år, men något i den här stilen tycker jag att vi kan använda ännu en gång. 

Byggnads
Gunnar Ericson, avtalssekr

– Vi har inte använt potterna. Vi har 0,8 procent kvinnliga medlemmar vilket innebär att potterna inte är något vi fördelar på det sättet. Våra lönesystem ser också helt annorlunda ut, vi gör upp en lön för en arbetsplats oavsett ålder eller kön på dem som arbetar. Så potterna är inte aktuella för vårt vidkommande.
– Vad gäller samordningen så resonerade vi i den senaste avtalsrörelsen om vi skulle vara med. Vi tyckte att det var vettigt eftersom det finns en sned lönefördelning mellan förbund och i andra förbund. Vi tyckte att det var bra om vi kunde hjälpa till även om vi kanske betalade mer för det än vad vi fick. Men det var en solidarisk samordning.
– Vi har inte diskuterat något annat än en fortsättning med jämställdhetspotterna. Vi är ju en mansdominerad bransch, många av våra medlemmar lever tillsammans med kvinnor som finns i kommunal sektor och i argumentationen inför avtalsrörelsen 2007 har jag sagt att en sån här samordning är bra familjeekonomiskt för våra medlemmar. En sorts hjälp till självhjälp.

Elektrikerförbundet
Stig Larsson, ordförande

– Det var ju två förbund som inte använde sig av jämställdhetspotterna, vi och Målarna. Vi hade fem kvinnor av våra medlemmar som tjänade under 20 000 så för oss hade det inte blivit något på grund av detta. Men vi tycker ändå att det är mycket värdefullt med jämställdhetspotter, Många kvinnodominerade yrken är låglöneyrken och ska man få rätsida på det måste man göra sådana här satsningar.
– Vi ser det som värdefullt att ha LO-samordning med jämställdhetspotter även 2010.

Handels
Lars-Anders Häggström,  ordförande

– Vi använde potten enligt LO-upplägget. Vi begärde mer pengar på de kvinnodominerade områdena och fick ett bra utfall med det plus att vi använde kronpåslag, vilket är en viktig del för att skapa utjämning. Vi har uppnått väldigt bra resultat. Kvinnornas löner i förhållande till männens gick från 93,4 procent till 95 procent och det är ett historiskt lågt tal.
Vad viktigast; potten i sig eller att det debatterats och hamnat i fokus?
– Potterna har haft betydelse eftersom det blivit mer att fördela, samt att det blev acceptans för det från manligt dominerade inom våra områden. Men debatten är viktig. Den allmänna opinionen är väldigt viktig och jag tror att den haft effekt på våra arbetsgivare. Den allmänna debatten har fått genomslag. Och det är LO:s samordning som bidragit till det eftersom den satt fokus på frågan.
Vad tycker du om utspelet från IF Metall/Löfven?
– Jag har aldrig hört metall säga att de inte vill utjämna löneskillnaderna, det är nog mer metodiken som skiljer oss åt. De vill ha mer av kartläggningar, arbetsplatsnivå och minimilönshöjningar. Men om man lyssnar vad Löfven säger om att löneskillnaderna beror på att kvinnor har mindre kvalificerade uppgifter… Det är nonsens; är det mer kvalificerat att svetsa en järnskopa än att vårda en sjuk?
– Det är klart att vi vill ha en samordning också 2010. Och vi vill ha en konstruktion som gör att vi kan utjämna skillnaderna mellan kvinnor och mäns löner

Grafiska
Tommy Andersson, ordförande

– Vi använde inte potten, vi valde att höja lägstalönerna, man kunde ju välja där och vår andel kvinnor är inte så hög.Vi har sagt att vi anser att det är nödvändigt att vissa avtalsområden får mer, och det är ju inte svårt att se vilka, det är de kvinnodominerade avtalsområdena. Man kunde ju kalla potten det istället för jämställdhetspott.
– Till nästa avtalsrörelse är det viktigt att hitta en modell och satsa på de avtalsområden som har lägst löneläge, vilket ofta är de kvinnodominerade. Jag tror att vi kommer att hitta en modell där vissa avtalsområden kan få lite mer.

Hotell och restaurang
Malin Ackholt, tredje förbundsordförande

– Vi använde jämställdhetspotterna, vi räknade och ställde kraven utifrån den principen.
– Vi tycker att det är viktigt att det blir någon slags fortsättning, oavsett om det är kallas jämställdhetspotter eller något annat. Det är viktigt att arbete mot ojämställda löner, men också att utjämna löneskillnaderna mellan yrken och oavsett vilket kön man har. 

Målarna
Mikael Johansson, förbundssekreterare

– Vi ställde upp på jämställdhetspotten, men kunde inte använda oss av den för egen del. Vi har tre procent kvinnor i förbundet, och det är tveksamt om vi har några som ligger under 20 000 kr.
Samarbetet inom LO är viktigt för Målarna:
– Vi blir alla förlorare om samordningen inom LO spricker. Vi är med på att fortsätta med jämställdhetspotter.

SEKO
Sven-Olof Hellman, avtalssekreterare

– Vi drev kravet i avtalsrörelsen, men just den konstruktionen finns inte i vår uppgörelse. Men vi använde den som ett instrument på de områden där vi har flest kvinnor, som Posten och inom det statliga området, och det gav resultat. Vi har inte så många som ligger under 20 000 kr.
På SEKO tvekade man inte inför att ställa upp på en jämställdhetspott, och är positiv till en ny satsning 2010.
– Men man kanske kan hitta en ännu bättre konstruktion, då ska vi välja den.

Transport
Martin Viredius, tredje vice ordförande

– Alla våra avtal är inte klara än, vi ligger ett år efter andra förbund. Vi har använt kvinnopotten i argumentationen på de områden där det finns kvinnor, t ex i bevakningsbranschen och på bensinstationer. Men vi har mycket mer av tarifflöner och generella påslag i våra avtal, med mindre lönespännvidd än till exempel Kommunal.
Transport är tydligt med att LO måste satsa på att minska gapet mellan mäns och kvinnors löner, säger Martin Viredius.
– Det gäller också i nästa avtalsrörelse. 

Livs
Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande

– Vi räknade på konstruktionen och fann att det inte gynnade våra kvinnor. Högre avlönade kvinnor i andra förbund där andelen kvinnor är högre skulle tjäna på det, t ex Kommunal. Det var mer ett sätt att flytta pengar från industrin till tjänstesektorn. Det finns en oförklarlig löneskillnad mellan kvinnor och män i vårt förbund på 3,5 procent. Men en kvinnopott ger bara en tillfällig utjämning. Vi arbetar istället med lönekartläggningar, har ett stort projekt igång tillsammans med bl a Unionen.
Hans-Olof Nilsson vill ha samordning, men ingen jämställdhetspott i nästa avtalsrörelse:
– Nej, det finns ett värde i att vi samordnar oss i LO, förra avtalsrörelsen blev det en kompromiss.

Skogs- och Träfacket
Kjell Dahlström, förbundsordförande

– Vi ställde upp på att de kvinnodominerade branscherna skulle få mer, generellt. Men en konstruktion med kvinnopotter skulle slå sönder de lönesystem vi har. Vi har totalt 15 – 17 procent kvinnor i förbundet, och med kvinnopotter skulle inte de lägst avlönade männen generera något löneutrymme att fördela. Jag tror vi har nått väl så långt med den låglönesatsning vi fick igenom i avtalet. Det är för tidigt att säga hur vi ställer oss till frågan i nästa avtalsrörelse, men jag utgår från att vi tycker likadant då.

Pappers
Lennart Olofsson, f d avtalssekreterare

– Vi var väl ett av de få industriförbunden som ställde upp på jämställdhetspotten. Det finns drygt 15 procent kvinnor i förbundet, och de finns koncentrerade i jobb som är lägre värderade. Om man aldrig är beredd att satsa mer på kvinnolönerna kommer de aldrig ikapp. Jag tror motståndet beror på rädslan att andra förbund ska få ut en större pott. Och kanske på den gamla rivaliteten mellan Metall och Kommunal.

Musikerna
Jan Granvik, förbundsordförande

– Nej, vi har inga könsskillnader i lönesättningen i den här branschen, det handlar om andra saker. Våra avtal är bara minimilöner, som ska hindra lönedumpning. Våra medlemmar i är till 95 procent lågavlönade, som andra kulturarbetare slåss de för sin överlevnad. Några få har väldigt höga löner.