Sämre villkor när assistans blir privat

KA avslöjar

|Kommunerna sparar miljoner på att lägga ut personlig assistans på entreprenad.
Orsaken är att de ”privata” kollektivavtalen är mycket billigare än SKL-avtalet.
I Helsingborg protesterar flera assistenter mot privatiseringen.

Minst 26 av landets kommuner har antingen lagt ut assistansen på entreprenad genom upphandling, eller börjat tillämpa Lagen om valfrihetssystem (LOV) och låter ett privat företag sköta om det så kallade icke­valsalternativet. Ickevalsalternativet finns till för kunder som inte väljer något av företagen inom LOV.

Ytterligare minst tre kommuner är på gång med sin ”privatisering”. KA besökte Helsingborg strax före sommaren, en av dessa tre kommuner.

– Vi får lov att vara kvar som anställda i kommunen men det är inte säkert att det finns något jobb för oss, säger personliga assistenten Veronica Elg.

Vi träffas hemma hos hennes brukare i Helsingborg, som inte är hemma. Det doftar svagt av inpyrd cigarettrök i köket. På väggen hänger en färgstark tavla som brukaren målat och som lyser upp.

 

LÄS OCKSÅ: Kommunal försvarar privat avtal

 

Krister Maltby, som sitter med vid intervjun, är egentligen anställd i grannkommunen Ängelholm men jobbar extra på timmar i Helsingborg. Även Ängelholm håller på att utreda en nedläggning av sin personliga assistans.

Han har räknat på vad det innebär (läs mer här) för en personlig assistent att gå från kollektivavtalet med SKL till avtalet för personliga assistenter med Vårdföretagarna, den största arbetsgivarorganisationen för privata assistansbolag.

 – En assistent som i dag jobbar heltid hos den här brukaren får direkt sysselsättningsgraden sänkt till 57 procent vid en privatisering, trots att assistenten precis som i dag befinner sig på arbetsplatsen 48 timmar per vecka inklusive jour, säger han. 

En kommunanställd personlig assistent kan jobba 100 jourtimmar per månad, trots att det bara är tillåtet med 50 timmar i arbetstidslagen. Men hälften av de 100 timmarna räknas som vanlig arbetstid, enligt SKL-avtalet.

I de privata avtalen betraktas alla 100 timmarna som jourtid och för att inte bryta mot arbetstidslagen måste hälften av jourpassen tas bort så det inte blir mer än max 50 jourtimmar. 

Och därmed kan sysselsättningsgraden falla ännu mer, ända ner till 30-35 procent som fallet blev i Mjölby för några år sen.

– Assistenter med mycket jour gick från 100 procent till 35 procent i sysselsättningsgrad. Det var en hel arbetsgrupp som sade upp sig på grund av att de inte kunde försörja sig, säger Marie Särud, Kommunals ordförande i sektionen där Mjölby ingår.

”Jag vill att Kommunal skall följa det fackliga löftet och inte fortsätta teckna olika avtal för olika arbetsgivare.”

Även Helsingborgs stad har i en utredning räknat på vad man tjänar på att villkoren förändras. ”Ersättning för jourtid är den kostnad som konstant gör den kommunala verksamheten klart dyrare än en privat motsvarande där avtalen för jourtid är annorlunda. Den kostnaden uppgår till 4 miljoner kronor”, skriver utredarna.

Sammantaget sparar man 5,4 miljoner per år på de sämre avtalen på den privata sidan.

Privatiseringen görs genom LOV och personalens villkor förändras över en natt, till skillnad från entreprenad, då personalen under det första året får behålla sina tidigare anställningsvillkor.

Ordföranden i vård- och omsorgsnämnden, Maria Nilsson (C), vill svara via e-post. Hon skriver bland annat:

”Vi lämnar till arbetsmarknadens parter att hantera utformningen av de kollektivavtal som styr arbetsformer och villkor, i det här fallet kollektivavtalet mellan de privata utförarna och aktuell facklig organisation.”

Omkring 100 av assistenterna i Helsingborg och Ängelholm har skrivit ett protestbrev till Kommunal där de kräver att Kommunal inte skriver under nytt avtal med Vårdföretagarna, om de inte lyckas förhandla fram ersättning för jourtid som är likvärdig med de villkor som finns i SKL-avtalet.

– Jag vill att Kommunal skall följa det fackliga löftet och inte fortsätta teckna olika avtal för olika arbetsgivare. Är det samma typ av arbete så skall det också vara samma typ av löner och villkor. Vi vet inte heller var vi hamnar om avtalet sägs upp men det som finns i dag fungerar inte, säger Krister Maltby.

Veronica Elg säger att om inte avtalen förbättras så ser hon ingen anledning att vara medlem längre.

– Då kommer jag gå ur.

Även om protesten är riktad mot Kommunal så är det politikernas ansvar att det blivit så här, säger Krister Maltby.

– Egentligen är ju protesten riktad mot dem som beslutar om assistansersättningen men så länge Kommunal tecknar så här dåliga avtal så legitimerar man den låga assistansersättningen. 

 

Därför görs heltid till deltid när privata företag tar över

Arbetstidslagen säger max 50 timmars jour på en månad, eller 48 timmar på en fyraveckorsperiod. När brukaren sover har den personliga assistenten jour. När brukaren är på daglig verksamhet behövs ingen assistans. För den som inte jobbar jour blir inte förändringarna så stora.

KOMMUNENS AVTAL (SKL):

Hälften av jouren räknas som arbetstid.

Ett dygn hos brukaren ger:
5 jourtimmar
13,5 timmar arbetstid

En heltidstjänst ger 50 timmars jour/månad

Tre assistenter på heltid behövs för brukarens behov.

Jourersättning: 29,2 procent av timlön vardagar och 58,4 procent av timlön på helger. 

 

PRIVAT AVTAL (VÅRDFÖRETAGARNA):

All jour räknas som jour.

Ett dygn hos brukaren ger:
10 jourtimmar
8,5 timmar arbetstid

Assistansbolagen måste stryka flera arbetspass för att komma ner i 50 timmas jourtid per månad.

Heltid blir deltid med 50 timmars jour/månad

Sju assistenter på deltid behövs för brukarens behov.

Jourersättning: 26,93 kronor per timme vardagar och 53,92 kronor per timme på helger. 

Kommentarer

Anledningen till att de privata avtalen är så mycket sämre än de som finns i kommunen är INTE att det finns så få medlemmar på den privata sidan. Anledningen är att assistansersättningen som f-kassan betalar ut är för låg för att täcka de kostnader som privata assistansanordnare har för jour och även för assistenternas uppsägningstid enligt LAS. Assistansersättningen är även för låg för att täcka dessa kostnader för kommunerna, men kommunerna skjuter till pengar för att kunna betala rimliga jourlöner och uppsägningstider för assistenterna. Detta kan inte privata assistansanordnare göra. Skulle de privata assistansanordnarna betala jour och uppsägning enligt samma avtal som kommunerna har så skulle det inte finnas några privata företag som bedrev personlig assistans, för då hade alla gått i konkurs. Detta vet Kommunal och för att kunna skriva avtal med de privata så har Kommunal anpassat avtalen efter det förutsättningar som assistansersättningen ger. Tex har Kommunal radikalt avtalat ner de uppsägningstider som finns i LAS. Från 1-6 månader till de 14 dagar som gäller i de privata avtalen. Utan kollektivavtal hade alltså uppsägningstiderna varit betydligt längre i de privata företagen...

Jag skulle hävda att anledningen till att det finns så få medlemmar i de privata företagen är just pga de dåliga kollektivavtalen. Det finns inte mycket anledning för den enskilde assistenten att vara medlem i Kommunal. Anställningstryggheten är obefintlig, uppsägningstiden 14 dagar, de erbjuds bara timanställningar, jobbar man mycket jour (vilket många assistenter gör) så blir sysselsättningsgrader och därmed löner oftast så låga så man inte kan försörja sig.

Vill vara tydlig här. Generellt sett är det så att många medlemmar och bra kollektivavtal hänger samman, men privat personlig assistans är då undantaget i det här sammanhanget. Och anledningen till det är att det egentligen inte är de privata assistansföretagen som bestämmer villkoren, utan de politiker som beslutar om assistansersättningen. De privata assistansföretagen har ingen annan inkomstkälla än assistansersättningen och är, precis som Kommunal, helt i händerna på de politiker som beslutar om assistansersättningen. Lite hårddraget kan man säga att det är politikerna som sätter löner och villkor vad gäller privat personlig assistans. Kommunal och Vårdföretagarna gnabbas egentligen bara om detaljerna.

Vår mening är att Kommunal (och Vårdföretagarna) helt enkelt måste sluta skriva kollektivavtal som ser ut på det viset som Bransch G avtalet gör. Så länge Kommunal fortsätter skriva kollektivavtal så kommer politikerna inte ändra något. Först om Kommunal visar politikerna, genom att inte skriva under nytt avtal, att det inte går att skriva kollektivavtal på de villkor som dagens assistansersättning ger så kan en förändring komma till stånd. Tyvärr är det så illa, menar vi, att först när hela den privata assistansen står utan kollektivavtal kommer politikerna att lyssna och förhoppningsvis inse att systemet med assistansersättning måste ändras i grunden så att även privata personliga assistenter kan få rimliga villkor.

Det här är något som jag har retat mig på under en längre tid. Varför är det olika avtal för den kommunala sidan kontra den privata när det gäller samma avtalsområde ?? Kommunal säger att Anledningen till att den privata sidans (Vårdföretagarnas) avtal är så mycket sämre än SKL:S är att vi inom den privata sidan är så få medlemmar ?
Vi är alltså två olika fack eller ??
Är Kommunal LO:s största men svagaste fack ?

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2016-09-13. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.