I riksdagens partiledardebatt talade sig borgerliga partier varma för lägre löner som ett sätt att underlätta för flyktingar att få jobb.

Samtidigt presenterade tankesmedjan Arena Idé rapporten ”Ett anständigt liv”. Det är en uppföljning av en rapport med samma namn som skrevs år 2013.

Då var lösningen från borgerliga partier, med Centern och Liberalerna i spetsen, att sänka ungas ingångslöner för att göra det lättare för dem att få jobb.

I dag vill samma partier sänka de lägsta lönerna och skapa en låglönemarknad för att göra det lättare för flyktingar att få jobb.

Centern och Liberalerna har tidigare talat om en sänkning med 20-25 procent av lägsta lönen.

Partierna tycker att de har kommit ett steg på vägen genom att träffa en överenskommelse med regeringen om att statliga pengar till yrkesintroduktionsanställningar för flyktingar också ska gå till företag utan kollektivavtal.

I årets avtalsrörelse har arbetsgivarna krävt frysta ingångslöner. Arbetsgivareorganisationen Almega har tidigare talat om en frysning av de lägsta lönerna under 10 år, vilket motsvarar en sänkning på runt 25 procent med tanke på förväntade löneökningar under samma period.

Rapportförfattarna Shadé Jalali och Per Lindberg har utgått från de genomsnittliga lägsta lönerna inom Handels samt Hotell- och Restaurangfacket, omkring 19.980 kronor för en heltid.

En sänkning med en fjärdedel, 25 procent, ger då en lön på 14.985 kronor i månaden.

I praktiken blir det för många ännu mindre att leva på eftersom de arbetar deltid. De som arbetar som visstidsanställda riskerar att vid varje nytt jobb få börja om på den lägsta lönen, på hel eller deltid.

Sänkta eller frysta lägsta löner riskerar också att påverka löneutvecklingen negativt för dem som tjänar mer än den lägsta lönen.

Rapportförfattarna menar att deras studie visar att vi inte behöver lägre löner, utan löner som det går att leva ett anständigt liv på.

Handels chefsekonom Stefan Carlén, som var med när rapporten presenterades, säger att lägre lön alltid har använts som ett argument som sägs underlätta fler att få arbete.

– Argumentet fanns med redan på 1700-talet. Och på 1950- och 1960-talet, när vi hade olika lön för män och kvinnor, sas det att lika lön skulle skada kvinnors möjlighet att få jobb. Men efter att kvinnolönerna avskaffades så fick fler kvinnor än någonsin arbete.

Stefan Carlén håller inte med dem som säger att lägre eller frysta löner behövs för att ge fler chansen till arbete.

– Det kan vara precis tvärtom. I vissa situationer kan det, som i dag, behövas högre löner för att öka köpkraften vilket i sin tur höjer efterfrågan och skapar fler jobb, säger han.