16-åriga Kate visar energiskt runt och berättar om livet i byn. Hon visar också hur de brukar hämta vatten i floden. Floden är byns stolthet i ett område som för övrigt är mycket torrt.

Det är ett hopplöshetens landskap av damm och taggbuskar. På en kulle ligger en handfull lerhyddor, ingen av dem större till ytan än en dubbelsäng.
Men de unga kvinnorna som kommer emot oss bubblar av energi. 16-åriga Kate tar tag i mig, visar mig runt och berättar om livet i byn. De är särskilt stolta över floden, där de tvättar och hämtar dricksvatten.
– Ellen ska bada! ropar någon, och en lång flicka kastar sig oförväget i vattnet med kläderna på. Hon kommer strax upp igen med ett brett leende.
För bara några månader sedan var stämningen i byn lika hopplös som landskapet. Här fanns få jobb, kvinnorna kunde som bäst hoppas på ett uselt betalt jobb på getslakteriet. De som inte fick det kunde tjäna några kronor på olaglig hembränning. En vanlig sista utväg för att få mat till familjen var att sälja sex till någon man i byn nedanför kullen. Många har därför hiv.
Så såg det ut när organisationen Dandelion fick upp ögonen för misären i byn och startade en självhjälpsgrupp för de unga kvinnorna. Dandelion är en liten hjälporganisation som driver flera projekt i närområdet. Grundaren Wendo Aszed är övertygad om att kvinnorna själva har kraften att lösa sina problem.
– I byarna finns stor potential, men det saknas kunskap, säger Wendo Aszed.

Några små lerhus på en kulle. Mer än så är inte byn Katorongot. Några små lerhus på en kulle. Mer än så är inte byn Katorongot.

Ett viktigt steg för kvinnorna är förstås att kunna försörja sig själva. 19-åriga Caroline tar mig med till gruppens nya odlingar en bit ifrån byn, som de fått hjälp med att arrendera. Även här rinner floden förbi, därför kan de odla tomater och spenat som kräver mycket vatten. Gruppen ska sälja grönsakerna på marknaden för att få in pengar.
Caroline är själv ett exempel på att utvecklingen går åt rätt håll. Hon fick barn för ett år sedan, men kan tack vare självhjälpsgruppen gå klart skolan. På helgerna jobbar hon i grönsaksodlingen, medan hennes farmor tar hand om hennes son.
En annan källa till pengar för gruppen är hårförlängningar. De har lärt sig tillverka de lösflätor och tofsar som är så vanliga bland kvinnor i städerna. På sikt vill de starta en egen skönhetssalong.

Mary (i mitten) är moster till Caroline och den som är huvudansvarig för odlingarna. Anna (till höger) jobbar för organisationen Dandelion. Här visar de upp småplantorna som snart ska sättas ut på fältet. Mary (i mitten) är moster till Caroline och den som är huvudansvarig för odlingarna. Anna (till höger) jobbar för organisationen Dandelion. Här visar de upp småplantorna som snart ska sättas ut på fältet.

Men den största skillnaden för kvinnorna är att självhjälpsgruppen gjort dem starka.
– Innan jag gick med var jag blyg och kunde inte prata inför folk. Nu när jag har lärt mig kan jag stå inför vem som helst och säga vad som helst. Vi kan ta vara på oss själva nu, säger Shamira.
Några dagar före mitt besök gjorde gruppen något som de aldrig trott att de skulle våga. De framträdde på marknaden i staden med sång, dans och teater. I skuggan under ett träd ger de några smakprov från föreställningen. Jag förstår inte sångerna,  men de berättar att de handlar om allvarliga ämnen som omskärelse och fördomar kring sex och hiv. Diskussionen med åskådarna efter föreställningen visade att det saknas kunskap om de här frågorna.
– De gamla kvinnorna visste inte att hiv kan spridas genom omskärelse med smutsiga knivar, berättar Shamira.
Ett skäl till okunskapen är att man inte pratar om sex. Kate berättar att hon var rädd före föreställningen. Men efteråt kändes det jättebra att ha vågat.
– Och dagen efter hade jag ont överallt för att vi hade hoppat och dansat så mycket, skrattar Kate.

Wendo Aszed inspekterar de senaste halsbanden som kvinnokollektivet gjort. Hon hjälper till lite med försäljningen och vet vad som säljer bäst. Wendo Aszed inspekterar de senaste halsbanden som kvinnokollektivet gjort. Hon hjälper till lite med försäljningen och vet vad som säljer bäst.

Den lilla byn Katorongot är förändrad. Nu är det dags för de unga kvinnorna att sprida kunskapen. De kommer att gå ut till byarna runtomkring och lära kvinnorna där om familjeplanering och preventivmedel.
– Det är fattigt i byarna, flickor går inte i skolan, många gifter sig tidigt för att komma ifrån fattigdomen eller säljer sig till män för att få mat till familjen, berättar Ellen. För henne har självhjälpsgruppen betytt oerhört mycket.
– När jag gick med i gruppen var jag så stolt. Före gruppen var vi ingenting, nu kan jag prata och sjunga inför folk, säger hon.

Dandelion

Dandelion Africa är en liten och lokal hjälporganisation, som arbetar med kvinnor i byarna kring Nakuru i Kenya. Den har också en svensk stödförening. Dandelion Africa har tre anställda och driver för tillfället tolv självhjälpsgrupper.

Så här jobbar man med självhjälpsgrupperna:
Hälsan först.
De flesta kvinnorna i grupperna har hiv, därför börjar man alltid med att ge kunskap om hur man lever ett bra liv med hiv.
Se möjligheterna. Grupperna får själva komma med förslag på vad de skulle kunna tjäna pengar på. Några exempel på näringsverksamhet som man har startat är smyckestillverkning och svampodling.
Utbildning. Kvinnorna får de kunskaper de behöver för att starta ett företag.
Lånegrupper. 200 kronor räcker för att en kvinna ska kunna starta en kiosk, som hon kan försörja sig på. Gruppmedlemmarna lånar ut sina pengar till den som har en affärsidé, och den som lånat kan betala tillbaka med ränta. På så vis växer kapitalet och stannar inom gruppen.
Övertyga männen. Det händer att byns män känner sig hotade när kvinnorna blir starka och självförsörjande. Eftersom männen har makten, måste organisationen övertyga dem för att de inte ska stoppa förändringsarbetet.
Målet är alltid att grupperna ska klara sig själva efter en tid.
Mer info: Dandelion Africa på Facebook

Hiv i Kenya

Hiv är ett stort problem i Kenya. Uppskattningsvis 6 procent av befolkningen bär på viruset. Andelen smittade har dock minskat på senare år, och många har fått bättre hälsa sedan bromsmedicinerna blev gratis. Men i avlägsna byar finns inte tillgång till medicin och sjukvård.
Okunskapen och fördomarna är fortfarande stora: Många tror felaktigt att de kan bli smittade genom att umgås med hiv-positiva. Därför förskjuts eller isoleras hiv-positiva, och många dör hellre än låter någon veta att de har hiv.

Kvinnor i Kenya

Kenya är långtifrån ett jämställt land. Inte ens lagarna är jämställda, till exempel får kvinnor inte ärva mark. Till det kommer starka traditioner som varierar mellan de olika folkgrupperna, men som oftast förtrycker kvinnorna. Våld mot kvinnor är vanligt.
Könsstympning av flickor är förbjuden i lag, men är ändå mycket vanlig i delar av landet.