Skärpta krav på sotares takskydd

Han leder arbetet med att utarbeta en standard för taksäkerhetsprodukter inom Svenska institutet för standardisering (SIS). En revidering är just gjord av hur glidskydd för lösa markstegar ska se ut och bland annat skärps kravet på vilka krafter de ska klara. Tidigare var maxvikten 100 kilo, nu sätts den till 150 kilo.

– Det var olyckan på Gotland som satte igång den här diskussionen, säger PeO Axelsson.

Det var i januari 2012 som en sotare på Brandförebyggarna i Hemse föll flera meter när markstegen gled undan. Orsaken var ett glidskydd som vek sig. Sotaren sitter idag i rullstol. Mellan 2007 och 2013 skedde 78 takolyckor för sotare som klassades som arbetsskada av AFA. Vanligast var att en markstege gled ner, precis som fallet i Hemse.

Det hala underlaget och den svaga konstruktionen på glidskyddet bidrog där till olyckan. I Hemse satt också glidskyddet i hängrännan. Det orsakade inte fallet, men många sotare tycker inte det är säkert.

Varför föreslår ni inte att det ska förbjudas?

– Man jobbar inte så med standardisering. Rent tekniskt kan det vara så att någon kommer med en helt ny idé för glidskydd till hängränna som funkar bra. Men vi löser det nu genom att sätta maxvikten till 150 kilo. Det kravet gäller också glidskyddets infästning vilket betyder att även hängrännan ska klara 150 kilo, säger PeO Axelsson.

Dessutom har redan en del tillverkare slutat producera den typ av glidskydd som kan fästas i hängrännor, påpekar han.

PeO Axelsson sitter även i Taksäkerhetskommittén (TSK), en sammanslutning av representanter för fack och arbetsgivare för dem som jobbar på tak. TSK kommer i höst med en ny branschstandard för hur arbete ska bedrivas på tak så att man uppfyller arbetsmiljöreglerna. Branschstandarden ska ligga till grund för det krav som sotarna ställer på villaägarna för att gå upp på taket. Här blir det också fler skärpningar (se faktaruta).

Men de nya reglerna är trots allt inte mer än rekommendationer och Kommunals ombudsman Jonny Jakobsson menar att det egentligen behövs ett starkare regelverk med ett lagstöd. Bygglagstiftningen, som villaägarna har att rätta sig efter, har ändrats med åren och Boverkets nya förordningar är inte retroaktiva. För hus äldre än 1966 gäller minimikraven som sattes 1960. Då krävdes inga glidskydd alls och takstegarna fick vara lösa.

– Det är en snårig djungel och ansvaret läggs på den enskilde sotaren att ha ett bra förnuft, säger Jonny Jakobsson.

Dessutom krävs bättre rutiner på arbetsplatserna och en attitydförändring både hos arbetsgivare och anställda, menar Jakobsson.

– Vi har bra på fötterna på hur det borde se ut med takskydd men det gäller att sotarbranschen och husägarna tar sitt ansvar.

PeO Axelssons förhoppning är att branschstandarden för taksäkerhet ska få samma styrka som våtrumsstandarden.

– Men vi vet inte än om vi får stöd från försäkringsbranschen.

Branschstandarden ska snart skickats ut på remiss och beräknas vara klar i augusti. Först vill man dock höra vad sotarna själva tycker och i samarbete med Kommunal har en enkät skickats ut till alla sotare som är medlemmar med frågor om hur de ser på säkerheten på taken.

– Det kan bli justeringar utifrån enkätsvaren, säger PeO Axelsson.

Läs mer: I nästa nummer av KA som kommer den 23 april kan du läsa ett reportage om skyddsombudet Per-Åke Simander som hittade sin kollega med bruten rygg.