Maria Hessling och Katrin Johansson.

Just denna förmiddag går det inte att logga in på TES, men demensteamet i Gävle kommun tar det med ro.

– Det här händer ibland men när det fungerar är TES praktiskt och lättanvänt, säger undersköterskan Maria Hessling.

– Skönt att slippa alla papper vi hade förut, säger kollegan Katrin Johansson.

Gävle kommuns hemtjänst införde delar av TES 2007, men först sedan november förra året används systemet fullt ut, via smarta telefoner. Personalen på demensteamet uppskattar helheten, att allt de behöver veta inför arbetspasset finns samlat på ett och samma ställe.

– Om någon kund har speciella önskemål, som att inte vilja ha besök av manlig eller kvinnlig personal, går det att se i mobilen, säger Katrin.

I början var flera lite skeptiska och kände sig övervakade eftersom alla besök skulle registreras. En del tyckte att det var krångligt med den nya tekniken och löftet om att TES skulle minska deras administrativa arbete infriades inte. 

– I dag känner vi att fördel­arna överväger, säger Maria. Det kan bero på att vi är en ganska liten arbetsgrupp med bra kommunikation.

Förutom den praktiska överblicken tycker de att TES är en säkerhet för kunderna, eftersom det går att bevisa att de får rätt insatser.

– Det är nog ingen som skulle kolla upp oss. Det är bra att det syns vad som blir gjort, vi jobbar ju faktiskt hela dagarna. Och tidsramar att följa hade vi även före TES, säger Katrin.

Personalgruppen är överens om att det är svårt att få tiden att räcka till. Schemat lämnar inte mycket utrymme för transport mellan kunderna.

– Vi har fler kunder med större vårdbehov per personal. Hemtjänsten har förändrats mycket. När jag började för 27 år sedan kunde man vara hos en brukare i flera timmar, i dag får vi i bästa fall 20 minuter. Men det beror inte på TES, säger Maria.

Undersköterskan Charlotta Pettersson tycker att det är positivt att deras bransch får ta del av it-utvecklingen, eftersom vården länge har varit eftersatt på det området.

– Nu får vi hänga med!