Inom vården förväntas vi hela tiden att göra vårt bästa, inte bara av andra, vi förväntar det av oss själva för detta är mer än ett jobb, det är någon annan människas liv och livskvalitet vi har hand om! Människor – vi tar hand om människor – era anhöriga kanske? 

Vi vet att vi ska jobba obekväm arbetstid som kväll och helg, vi vet att vi måste ha personal dygnet runt och att vi får både ris och ros och det är okej, jag hade inte velat ha det på något annat vis. Det viktiga är egentligen att vi känner oss hörda och delaktiga i något som påverkar vår hälsa och våra liv så enormt mycket. Man får inte glömma att vi spenderar större delen av vår vakna tid på jobbet, med kolleger, vårdtagare och deras anhöriga. Är det då så mycket begärt att vi ska få sammanhängande tid och fler lediga helger med vår egen familj? 

I dagsläget hade jag inte rekommenderat någon att söka in till omvårdnadsprogrammet eller att jobba  som undersköterska eller vårdbiträde. Jag ser inte ens mig själv jobba kvar inom området, då jag för första gången på tio år känt förtvivlan över mitt jobb. En total känsla av att inte räcka till, att inte känna sig delaktig eller värd någonting i våra arbetsgivares ögon.

Men … om våra arbetsförhållanden förändrades …

Om vi fick fler medarbetare för att fylla upp där det saknas personal och på de många arbetsplatser som redan går underbemannade på grund av nedskärningar och besparingar. Ofta går vi med för lite personal för att det inte finns någon vikarie att få in, vilket sätter stor press på oss andra och även på den som är borta då man känner skuld gentemot sina kolleger.

Om vi fick högre löner och bättre arbetsvillkor. Heltid inom vårt yrke borde vara 30–35 timmar per vecka med heltidslön. Det är inte okej att vi vid 30 års ålder har en heltidslön på 20 000 före skatt. Vi jobbar tidig morgon, sena kvällar, mitt i natten och årets alla dagar inklusive högtider.

Om vi blev fler, villkoren förbättrades och lönen steg skulle jag absolut rekommendera yrket. Att gå till jobbet varje dag och känna: jag gör skillnad, jag hjälper människor att må bra även i de jobbigaste stunder. Känslan att förmedla hopp och glädje i sin yrkesroll, stunderna man gör något för att förbättra en annan människas livsglädje och livskvalitet är ett privilegium. Då är det värt de långa dagarna, helgen och alla högtider tillsammans. Utan tvekan.

 

Alexandra Billstein

Alexandra Billstein

Yrke: Under­sköterska.
Bor: Everöd.
Pratar vi om på jobbet just nu: Att få en till personal på natten. Vi lämnar det särskilda boendet på två plan under större delen av natten.