I en debattartikel i Dagens Arena på onsdagen skrev Roger Mogert (S), borgarråd i Stockholm, att Stockholm ska införa Vita jobb-modellen och därmed säkra kollektivavtal hos företag som staden upphandlar. Syftet är att det ska bli bättre arbetsvillkor och att fusk och svartjobb ska försvinna.

Men det handlar inte om krav på kollektivavtal, utan om kollektivavtalsliknande villkor.

– Målet är att företag ska ha kollektivavtal och inte något som bara ser ut som kollektivavtal, men i dagsläget får man ju antagligen inte ställa raka krav på kollektivavtal, säger Roger Mogert (S), stadsbyggnadsråd i Stockholm.

Det är EU:s upphandlingsdirektiv som sätter käppar i hjulet för att kräva kollektivavtal. Vita jobb-modellen innebär att man lyfter ut delar ur aktuellt kollektivavtal i upphandlingar och ställer krav på att de ska uppnås.

– Vårt syfte med den här modellen är att se till att den aktör som upphandlas har kollektivavtal.  Har man avtalet så uppnår man de här sakerna, det är ett sätt att göra det rationellt att ha kollektivavtal, säger Roger Mogert.

Men det kommer ju fortfarande vara möjligt att vinna upphandlingar i Stockholm utan att ha kollektivavtal?

– Det är klart att du kommer kunna göra så, om du verkligen inte vill ha kollektivavtal så kan du genom att ge samma villkor välja att inte teckna avtal. Men då tycker jag att vi pratar semantik. Målet är att företag ska ha kollektivavtal.

I ett svar på debattartikeln på Dagens Arena skriver arbetsgivarorganisationen Almega att Stockholm kommer att bryta mot EU:s upphandlingsdirektiv om man ställer krav på kollektivavtal. Men Almega är medvetet om att Vita jobb-modellen inte innebär det.

– Vi argumenterar mot debattartikeln, vi inser att man driver en politisk linje här. Då vill vi tydliggöra att offentlig upphandling handlar om att likabehandla alla aktörer. Vita jobb-modellen handlar om att man omformat enskilda krav i kollektivavtalen, det är förenligt med upphandlingsrätten, säger Stefan Holm, näringspolitisk expert på Almega.

Han poängterar också att Almega är positivt till att det ställs sociala krav i upphandlingar.

Men Almega anser ändå att Vita jobb-modellen är ett sätt att försöka tvinga företag att teckna kollektivavtal och ser två scenarier framför sig.

– Antingen kommer fler på den offentliga arenan att teckna kollektivavtal, eller så kommer färre företag att delta i upphandlingar. Vi är inte emot kollektivavtal men vi är kritiska till att företag tvingas in i dem, säger Stefan Holm.

Stefan Holm ställer sig också frågande till hur kraven ska formuleras när det finns flera olika kollektivavtal i en bransch, exempelvis städbranschen.

Stockholm är inte den första kommun som ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor, men Vita jobb-modellen innebär att det finns ett system för hur det följs upp. Fackliga representanter ska fungera som en slags konsult för kommunen som ser till att företagen följer villkoren. Det innebär att de kommer kunna kontrollera även företag som inte har kollektivavtal.

– Som kommunal konsult har du rätt att komma in på arbetsplatsen. Det är viktigt att skilja det från det ordinarie fackliga arbetet, säger Roger Mogert.

Almega är kritiskt till att det är fackliga representanter som ska sköta kontrollen.

– Vi tycker att det hade varit bättre om en utomstående part, till exempel en revisionsfirma, gör de här kontrollerna, säger Stefan Holm.

Vita jobb-modellen finns sedan tidigare i Malmö. Även Stockholm har haft modellen tidigare, men den togs bort när det blev borgerlig majoritet i stadshuset.