Anna Simonsson
Foto: Anna Simonsson

Stopp för insyn i rutföretag

|Rut skulle göra en svart bransch vit, arbetsvillkoren skulle bli bättre. Men sju år efter införandet har bara en procent av 17 000 utförare kollektivavtal med Kommunal. Ett skäl är att Skatteverket hemligstämplat vilka aktörer som får del av de 2,5 miljarder kronor som betalas ut i rutpengar.

Jonas Grönkvist.

Alla uppgifter om företagen som har rut och rot ligger i Skatteverkets beskattningsdatabas. Där är uppgifterna skyddade av absolut sekretess.

– Det är den strängaste formen av sekretess vi har, säger Jonas Grönkvist, enhetschef för sekretessgruppen på Skatteverket.

Att den stränga sekretessen omfattar företagen är en slump.

– Det här är ett resultat av en ganska snabb lagstiftning och konsekvenserna var ingenting som man ens övervägde. Rut- och rotutbetalningarna hade lika gärna kunnat hamna på en annan myndighet. På Bolagsverket exempelvis där nästan allt är offentligt, säger Jonas Grönkvist.

Vad krävs för att ändra det?

– Det här är en politisk fråga. För att kunna bryta sekretessen måste vi ha en annan lagstiftning, säger Jonas Grönkvist.

Sekretessen hindrar både forskare och arbetsmarknadens parter från insyn i branschen.

Catharina Calleman, docent i arbetsrätt vid Örebro universitet, är en av dem som fått problem.

– Vi konstaterade att det är svårt. Att det är sekretess på uppgifter om vilka företag som Skatteverket betalar ut rut-pengar till tycker jag är svårsmält, säger hon.

Johan Ingelskog.

Också Kommunal ser det som ett problem.

– Ja, det försvårar det fackliga arbetet avsevärt. Självklart skulle det hjälpa oss mycket om vi fick del av Skatteverkets uppgifter, säger Johan Ingelskog, enhetschef för arbetsrätt och kollektivavtal på Kommunal.

Nu blir följden att Kommunal får söka på nätet och leta annonser i tidningar för att hitta företag där det kan finnas anställda.

Arbetsgivarparten Almega arbetar på samma sätt.

– Vi googlar, säger Irina Swahn, VD för Hemänglarna i Karlstad och styrelseledamot i Almega Hemserviceföretagen.

Hon anser att det är viktigt att kunna nå företagen för att teckna kollektivavtal.

– Jag strävar efter en nollvision, alla ska ha kollektivavtal.

Orsaken är att konkurrensen annars blir för tuff.

– Om en konkurrent erbjuder samma tjänst till hälften av det priset som vi erbjuder, påverkar det klart vår verksamhet och tillväxt, säger Irina Swahn.

Få kollektivavtal påverkar också arbetsvillkoren, anser Kommunal.

– I längden slår det undan dem som har kollektivavtal. Då kommer alla anställda i branschen få sämre villkor. Vi ser att företag som saknar avtal ligger ganska nära lägstalönerna i våra avtal, men ofta betalar de inte försäkringar och pensioner, säger Johan Ingelskog.

Forskaren Catharina Calleman håller med:

– Att det inte finns något golv för lönerna skapar hård konkurrens. Det dumpar arbetsvillkoren.

Kommentarer

Det kan ju inte vara riktigt att ROT- och RUT-avdrag gäller för tjänster i utlandet.
Skatteverket betalar årligen ut 100 miljoner skakar på huvudet och följer regelverket.
Kontrollen är nästan obefintlig av dessa utlandsföretag.
Regeringen utreder sedan > 3 år i "snigelfart" att ta bort detta i likhet med Tyskland, Frankrike som har motsvarande avdrag dock inom sitt lands gränser.
Avdragen skulle ju stimulera till arbeten och få svarta jobb vita i landet, inte ge stödja andra länder på detta sätt.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2014-09-29. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.