Fredric Carlsson med Caesar och matte Cesars matte Inger Eriksson.

Inne på Falu djursjukhus är två veterinärer och en legitimerad djursjukskötare mitt uppe i en operation. Djursjukskötaren bevakar narkosen på en datorskärm. Utanför det stängda rummet skiner Marie-Louise Olsson upp när hon pratar om vad hon gillar allra bäst med sitt jobb som legitimerad djursjukskötare: att hålla koll på narkosen. Hon tycker om utmaningen och har blivit biträdande operationsansvarig på sjukhuset.

2009 kom en ny lag som förändrade djursjukvården. Yrket djursjukvårdare ersattes av djursjukskötare, som kräver legitimation, och djurvårdare. Utbildningen till djursjukskötare sker på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Skara och är en av landets populäraste utbildningar. Men de djursjukvårdare som hade jobbat minst sex år i yrket fick möjlighet att ta legitimation och få den nya yrkestiteln utan att gå utbildningen. Den sista december 2014 gick tiden ut för detta. För att söka legitimation behövde de bli godkända på en tenta vid SLU (se faktaruta).

Marie-Louise hade hört att tentan skulle vara svår och pluggade massor, tog semester för att kunna läsa. Hon gjorde tentan innan hon blev mammaledig och fick godkänt på första försöket.

– Det är bra att vi får en stämpel men övergångsreglerna har varit krångliga. Och vi kommer att tappa bra personal som inte kan bli legitimerade. Som Fredrik, som är jätteduktig men inte får göra det som han gjort i flera års tid.

– Tack, säger kollegan Fredrik Carlsson som nu har titeln djurvårdare.

Tidigare har han gjort allt som en legitimerad djursjukskötare gör, men han hade inte jobbat de sex år som krävdes för att få söka legitimation. Men han har klarat tentan – han gjorde den med förhoppningen att den tid som han undervisat i djurämnen skulle räknas. Men endast hans fyra år på djurklinik räknades. Han har ändå ansökt om legitimation hos Jordbruksverket och än har inget avslag kommit. Han hoppas att det ska gå på något sätt. Det gör även ett par av hans kollegor som saknar tid.

– Vi gissar att det blir avslag men då får vi överklaga, säger bemanningsansvarig Marika Ericson.

2010 besökte KA Falu djursjukhus (läs reportaget här). Då fanns oro bland personalen. Dels över att inte klara tentan och fortsätta med de arbetsuppgifter som de haft i alla år. Dels över att det inte skulle finnas jobb för djurvårdarna. Så har det dock inte blivit här, i stället har även fler djurvårdare anställts.

– Det är som sjuksköterskor och undersköterskor, båda behövs, säger Fredrik.

Alla djurvårdare på Falu djursjukhus går på utökad nivå, vilket betyder att de får göra vissa medicinska uppgifter.

Jordbruksverket har också kommit med nya riktlinjer som gäller till 2019, och innebär ytterligare befogenheter för djurvårdare. Det beror på att det inte finns tillräckligt med legitimerade. Men ingen djurvårdare får ge narkotikaklassade läkemedel eller vaccin.  

Bristen på djursjukskötare är stor i hela landet. Det har lett till att djurvårdare och veterinärer får göra en del av djursjukskötarens arbete, försvårad schemaläggning, övertidsarbete och tuff arbetsmiljö för djursjukskötare. Även djuren påverkas av sköterskebristen.

– Det kan hända att djuret får vänta en timme med att få smärtstillande eftersom jag kan behöva stå och passa en narkos i två-tre timmar, säger Marie-Louise.

På Falu djursjukhus har personalomsättningen varit stor sedan 2010. Flera djursjukskötare har sökt sig till konkurrenter.

– Byter man arbetsgivare kan man gå upp rätt rejält i lön, berättar Markus Larsson, facklig företrädare.

Anders Lundberg har fått jobb på kliniken Vetris i Borlänge, som öppnade för ett år sedan. Han bytte eftersom han får jobba dagtid måndag till fredag. Dessutom lyckades han höja lönen med 1 500 kronor.

Vi hinner prata lite med djurvårdaren Susanne Strandberg innan hon stämplar in klockan 15. Susanne uppfyllde kraven för att få göra tentan men valde att inte försöka, eftersom hon jobbade natt och inte klarade av att plugga och gå kurser samtidigt. I dag jobbar hon dagtid eftersom nattpersonalen måste ha legitimation. Det känns bra, säger hon.

– Men det är lite frustrerande att ha gett mediciner i tolv år och plötsligt får man inte göra det längre efter nyårsafton.

Agneta Haraldsson, vd och verksamhetschef på Falu djursjukhus, säger att hon försöker rekrytera djursjukskötare från utlandet,  bland annat Holland och Belgien. Hon tycker att legitimationen är bra men att den skapat problem i övergångsskedet.

Vilka är problemen?

– Långa köer och personalen får slita väldigt hårt, det blir mycket dubbla pass. Och vi har duktiga medarbetare som inte får fortsätta med det de gjort.

Vad är lösningen på problemen?

– Fler utbildningsplatser. 40 platser om året i Skara ska försörja hela landet.

Legitimation genom tenta

Det tidigare yrket djursjukvårdare har ersatts av legitimerade djursjukskötare och djurvårdare efter en lagändring. Djurvårdare kan jobba på grundnivå eller utökad nivå.
Den som jobbat minst sex år som djursjukvårdare och uppfyllde ett antal krav kunde fram till sista december 2014 pröva sina kunskaper genom bland annat en tenta och söka legitimation utan att gå utbildning.
Tentan vid SLU blev hårt kritiserad och vid de första tillfällena blev en stor del underkända. Många var rädda att inte få någon legitimation, men på de senare tentorna blev nästan alla godkända och bara elva personer har inte klarat tentan alls. Totalt gjorde 1 208 personer provet.

Djursjukskötare

Drygt 1 700 legitimerade djursjukskötare finns totalt. 1 600 av dessa har fått legitimation på övergångsreglerna medan resten har gått utbildning på SLU eller utomlands.