– Det här blir lite grann en lek med ord om den ska rivas upp eller inte. Men vi tycker inte att man kan behålla befintlig lagstiftning som den ser ut, sade Ylva Johansson vid en pressträff på torsdagen (den 27 november 2014) då nya direktiv presenterades för den så kallade Utstationeringskommittén.

Kommittén som också fått en ny ordförande, Marie Granlund (S), får nu i uppdrag att  överväga lagändringar eller andra åtgärder som gör att de svenska kollektivavtalen kan stärkas i utstationeringssituationer. En klar skärpning av direktiven, enligt Ylva Johansson.

– Nu blir det mycket tydligare att kommittén får i uppdrag överväga vilka ändringar som krävs för att stärka de svenska kollektivavtalen.

Vad betyder det, att stärka svenska kollektivavtal?

– En möjlig modell är att införa så kallade bekräftelseavtal, sade arbetsmarknadsministern.

Det skulle vara en ny avtalsform för svensk arbetsmarknad, där svenska fack och det utstationerade företaget gör upp om villkoren. Detta skulle ge facken en kontrollfunktion.

En som är skeptisk till en sådan variant är Mats Åkerlind, vice vd för Sveriges Byggindustrier.

– Problemet med bekräftelseavtal är att de i så fall måste följa EU-rätten. Jag tror att det kommer vara en besvärlig stig att vandra med många hinder på vägen innan en sådan modell skulle kunna tillämpas, säger han.

Utstationeringskommittén får något förlängd tid för sitt uppdrag, och ska nu redovisa sitt arbete den 31 maj nästa år. Några av frågorna som kommittén haft i uppdrag att titta på lyfts nu över till den andra utredningen på området, Utredningen om nya utstationeringsregler. Det gäller bland annat införandet av ett så kallat huvudentreprenörsansvar, en princip som gör att ett företag också har ansvar för att regler och avtal efterlevs hos underleverantörerna. Den utredningen ska lägga förslag senast den 28 februari nästa år.

Ylva Johansson sade samtidigt att dessa utredningar inte räcker. Hon vill också jobba aktivt inom EU för att få till stånd förändringar av hur utstationeringsdirektivet tillämpas. Bland annat pekade på hon på de tragiska arbetsplatsolyckor i Sverige på senare tid som lett till dödsfall.

– En sak som man borde kunna kräva inom ramen för direktivet är arbetsskadeförsäkringar.

Enligt den svenska lagen Lex Laval, tillåts facken bara ta strid för minimivillkor vad gäller lön, arbetstid och ledigheter, inte försäkringar.

Lex Laval

  • Lex Laval säger, med hänvisning till EU:s utstationeringsdirektiv, att utländsk arbetskraft som tillfälligt jobbar i Sverige är garanterade minst minimivillkoren i svenska lagar och kollektivavtal när det gäller till exempel löner och arbetstid.
  • Svenska fack får inte ställa krav utöver dessa minimivillkor eller ta till stridsåtgärder för bättre villkor om de utländska arbetstagarna i sina hemländer har avtal som är minst lika bra som de svenska minimivillkoren.
  • EU:s Utstationeringsdirektiv från mitten på 90-talet. Lex Laval tillkom efter striden om skolbygget i Vaxholm 2004, och domen i EU-domstolen i fallet, 2007.