Katten säger döda! Hunden säger låt bli! Katten vinner och den svårt psykiskt sjuke Jerry blir en seriemördare. Hans husdjurs röster styr honom fullständigt.

Att som i det här fallet, välja att skildra en fruktansvärt sorglig historia om en sjuk mördare, ur ett slags komiskt perspektiv, kräver sin kvinna eller man till regissör och manusförfattare.

Detta funkar tyvärr inte. Det är inte särskilt roligt att Jerry hugger huvudena av sina offer och placerar dem i sitt kylskåp.

De bästa scenerna är när regissören befriar sig från komeditvångströjan, och Jerry i flashbacks tänker tillbaka på våldsamma händelser i sin barndom.

Hund-katt-Jerry-scenerna är filmens röda tråd men sen händer inte så mycket mer, materialet borde ha stannat vid en kortfilm på sin höjd. Och Ryan Reynolds som spelar Jerry borde använda sin talang till vettigare projekt än det här.

Slutet är, för att inte säga för mycket, speciellt.