Timavlönade barnskötare ökar
En allt större andel av personalen i förskolorna saknar utbildning för arbete med barn. Samtidigt ökar otryggheten för de utbildade barnskötarna, enligt en ny rapport från Kommunal.
– Visstidsanställningarna ökar och andelen timavlönade barnskötare ökar, säger Kommunals utredare Ulrika Lorentzi.
För snart ett år sedan skrev Kommunalarbetaren om i vilken utsträckning kommunerna har tagit beslut om att man bara vill ha förskollärare till tjänsterna i förskolorna eller inte (se länk). Bland annat visade undersökningen att var femte kommun helst inte vill ha barnskötare alls. Detta har lett till större otrygghet för barnskötarna.
Enligt Kommunals ombudsman Tom Jansson kan den här typen av beslut få motsatt effekt, vilket till viss del bekräftas av en ny rapport från Kommunal där man kartlagt situationen för barnskötarna.
– Konsekvenserna rent praktiskt blir att kommunerna sänker utbildningskraven hos de anställda, säger Tom Jansson.
Med hjälp av siffror från SCB och Skolverket går Kommunal igenom kommun för kommun och hur stor andel av personalen som helt saknar utbildning för arbete med barn. Jämför man de siffrorna med Kommunalarbetarens undersökning förra året så framgår det att sex av de tio kommuner med högst andel outbildade, har en policy att en majoritet av förskolans personal ska vara förskollärare. Samtidigt kan man se att av de kommuner som har beslut på att helst bara ha förskollärare, så är andelen personal utan utbildning oftast väldigt låg.
Att andelen visstidsanställda ökar, slår Kommunal fast i rapporten, dels utifrån personalstatistik från SKL, som visar att andelen timavlönade barnskötare ökar. Men också SCB:s arbetskraftsundersökning som visar att andelen visstidsanställd personal ökar inom utbildningssektorn.
– Det finns goda skäl att tro att det till stor del är barnskötare som är visstidsanställda, säger Ulrika Lorentzi.
Rapporten är tänkt att användas för lokal facklig verksamhet, som ett sätt att påverka politikerna att se värdet av barnskötarna.
Ibland hörs uppfattningen att barnskötarnas gymnasieutbildning inte heller kan ses som utbildning för arbete med barn. Detta bygger på fördomar, enligt Tom Jansson.
– Då har man inte satt sig in i vad barn- och fritidsprogrammet innehåller. Många tror att det är som i den gamla gymnasieskolan.
Kommunal formulerar i rapporten ett antal krav eller förslag för att ändra situationen (se faktaruta).
Kommunals krav
• Inför krav på grundbemanning med tre pedagoger per avdelning, i normalfallet en förskollärare och två barnskötare.
• Inför krav på att all personal ska ha grundläggande utbildning för arbete med barn.
• Fler utbildningsplatser för barnskötare, både på gymnasiet och i ett nationellt yrkesvuxenutbildningsprogram.
• Ge barnskötare möjlighet att utvecklas inom yrket.
• Heltids- och tillsvidareanställning ska vara norm i förskolan.
Andel outbildade
Mellan åren 2000 och 2013 har andelen anställda som helt saknar utbildning för arbete med barn ökat från cirka två procent till sex procent i förskolorna.
De tio kommuner som har högst andel outbildad personal är:
Strömsund
Andel outbildade: 31 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Vaxholm
Andel outbildade: 28 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Svenljunga
Andel outbildade: 22 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Tanum
Andel outbildade: 22 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Aneby
Andel outbildade: 21 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Botkyrka
Andel outbildade: 21 %
Beslut om majoritet förskollärare*: Ej svar
Ekerö
Andel outbildade: 21 %
Beslut om majoritet förskollärare*: NEJ
Malå
Andel outbildade: 21 %
Beslut om majoritet förskollärare*: Ej svar
Dals-Ed
Andel outbildade: 20 %
Beslut om majoritet förskollärare*: JA
Lidingö
Andel outbildade: 20 %
Beslut om majoritet förskollärare*: NEJ
* Enligt KA:s undersökning 2014