Kommunal gick ut hårt i årets avtalsrörelse och krävde en extra satsning på undersköterskor, utöver industrins märke. Det gick vägen. I dag (29 april) tecknade Kommunal och SKL ett kollektivavtal som ger undersköterskorna i genomsnitt 500 kronor extra första året.

– Alla medlemmar får reallöneökningar och undersköterskorna får en rejäl extra löneökning. Det innebär att vi äntligen kan börja bryta värdediskrimineringen av den här här stora yrkesgruppen. Arbetsgivaren har förstått att högre löner behövs för att kunna rekrytera de många undersköterskor som vården och omsorg behöver i framtiden, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström vid en gemensam presskonferens precis efter att avtalet blivit påskrivet.

 

LEDARE: Äntligen satsas det på kommunalarna! 

 

Avtalet är treårigt och gäller från den 1 maj 2016 till den 30 april 2019. Första året ger löneökningar på i genomsnitt 520 kronor, vilket är i nivå med industrins märke på 2,2 procent. Dessutom får undersköterskorna i genomsnitt 500 kronor extra första året – en genomsnittlig ökning på 1020 kronor.

Specialistundersköterskor ska få lite mer än övriga undersköterskor, är det tänkt. Men vad parterna kommit överens om exakt ger de olika svar om. Enligt SKL ska alla undersköterskelöner öka med 800 kronor i genomsnitt, det vill säga 280 kronor utöver märket. För cirka 25 procent av undersköterskorna blir de genomsnittliga löneökningarna högre än de 1020 kronorna.

– I snitt får undersköterskor 500 kronor extra, men en en fjärdedel av utrymmet ska användas till specialistundersköterskorna, säger SKL:s förhandlingschef Maria Dahlberg.

Enligt Kommunals ombudsman Maria Hansson är det inte formulerat så i avtalet.

– Men en viss del av de 1020 kronorna kommer arbetsgivaren få bestämma ensidigt över om man inte kommer överens om annat lokalt, säger hon.

– Men någonstans runt 25 procent kan komma att få mer än de resterande undersköterskorna.

Då blir det väl lägre än 1020 kronor i snitt för övriga 75 procent?

– Ja det blir det ju. Men vi tror att man kommer att sätta sig och förhandla om alltihop lokalt.

 

LÄS OCKSÅ: Så kan lönelyftet fördelas

 

Undersköterskornas löneökningar 2016 landar totalt på 4,3 procent, mot 2,2 procent som är märket. Totalt är avtalet värt 3 procent.

2017 och 2018 blir de generella löneökningarna enligt märket och undersköterskorna får 180 kronor respektive 150 kronor extra.

Det är oklart hur många som berörs av undersköterskesatsningen. På presskonferensen sa Kommunal att den gäller de som har undersköterskeexamen. De kunde inte svara på om exempelvis skötare omfattas.

– Det får lösas lokalt, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare. 

Det finns inga individgarantier i avtalet, vilket innebär att pengarna hamnar i en pott som fördelas lokalt.

Alla undersköterskor får inte 1020?

– Nej, det ska fördelas, säger Lenita Granlund.

Kommunal har bland annat fått betala med lägre ökningar av lägstalönerna. Det första året höjs lägstalönerna med 80 procent av märket (se fotnot). Det andra året höjs de också med 80 procent av märket och sista året 100 procent. Men Lenita Granlund säger att Kommunal i gengäld har fått in att undersköterskornas lägstalöner höjs mer, eftersom den så kallade kvalifikationsregeln skrotas. Det innebär att man går in på den högre lägstalönen direkt i stället för att behöva jobba ett år först.  

Avtalet innebär också en plan för hur heltid som norm ska införas i kommunerna. Alla arbetsgivare ska tillsammans med Kommunal senast 2017 har arbetat fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska följas upp årligen och gälla fram till 2021. Då ska heltid som norm vara infört i samtliga kommuner, enligt Kommunal.

Heléne Fritzon (S), ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, säger att SKL är nöjda med avtalet.

– Det finns fördelar med att vi stärker våra verksamheter med en satsning på undersköterskor, att vi kan möta det ökade behovet inom vården och omsorgen. Det gör att värdet på alla sätt kan räknas hem i våra kommunala budgetar. Det faktum att vi får ett treårigt avtal betyder också väldigt mycket för våra medlemmar, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Vad säger Svenskt Näringsliv om att avtalet blir så kostsamt?

– Vi bedömer att omvärlden ser att vi har tecknat ett avtal som förhåller sig till märket, säger Heléne Fritzon,

SKL tycker också att det är viktigt att det blir utrymme för ökad lönespridning, eftersom man har gjort skrivningar för karriärutveckling. Det gör att de undersköterskor som kommunerna vill satsa på, de kommer också upp i betydligt högre löneökningar.

Enligt SKL innebär avtalet också förändringar i turordningsreglerna och förenklade uppsägningstider. Det innebär framför allt att turordningskretsarna görs mindre. Möjligheterna till omplacering blir sämre, för kommunalarna. En turordningskrets ska kunna begränsas till tre driftsenheter, till exempel tre äldreboenden, istället för som i dag att hela kommunen kan vara en turordningskrets.

Kommunal säger att det bara är en principöverenskommelse, att man är överens om en översyn av turordningsreglerna. I översynen ska turordningskretsarnas storlek diskuteras. 

Lenita Granlund sa under presskonferensen att förhandlingarna varit konstruktiva ända in i kaklet. Hon poängterade också att Kommunal är glada för att de slapp varsla om konflikt.

Fotnot: Lägstalönerna räknas i år upp med 80 procent av 2,2 procent i det nya avtalet.
När avtalet presenterades i fredags (den 29 april) sades det att lägstalönerna skulle höjas med 80 procent av märket, vilket vi tolkade som 80 procent av 520 kronor men så är det alltså inte.
Lägstalönerna höjs i år till 18 398 kronor, för den som fyllt 19 år) en höjning med 318 kronor vilket motsvarar en uppräkning med 80 procent av 2,2 procent) och för den som har yrkesförberedande gymnasieutbildning blir enligt samma räknemodell den nya lägstalönen i år 20 474 kronor.
Nästa år räknas lägstalönerna upp med 80 procent av det märke som då förhandlas fram och i januari 2019 med 100 procent av det märke som förhandlats fram 2018.