– Många av sjuksköterskorna är inte så intresserade av att gå ut till patienterna även om de har tid, säger Marina Östling, undersköterska på Östra sjukhuset i Göteborg.
  Den senaste tiden har den hårt ansträngda akutsjukvården varit i fokus. En av anledningarna till problemen med att klara patientflödena är på flera håll en svårighet att hitta sjuksköt­erskor.
  Men samtidigt har många underskötersketjänster ersatts – konverterats – till sjuksköt­ersketjänster. 2008 var sjuksköterskorna 10 800 fler än undersköterskorna inom den specialiserade somatiska vården – 2011 hade det ökat till 14 600 fler sjuksköterskor än undersköterskor.

På en avdelning på Östra sjukhuset i Göteborg är det matdags och en ensam undersköterska bär ut brickor med mat. När hon påpekar att hon inte kan sköta allt själv reser sig en av sjuksköterskorna. Tre sitter kvar. Det är en tal­ande bild för varför undersköterskorna Marina Östling, Anne Jonasson och Eva-Lena Öhleen anser att konverteringarna gör att omvårdnadsbiten blir lidande och arbetsmiljön tyngre.
  – Sjuksköterskorna är inte så arbetsvilliga när det kommer till blöjbyten och sådant, så då blir det mer för oss att göra. Det blir inga arbetsuppgifter som försvinner. Och även när sjuksköterskor går på ett undersköterskepass så gör de inte det jobbet ändå, säger Eva-Lena Öhleen.
  Hon har jobbat natt här på en av infektionsavdelningarna i 33 år, där två undersköterskor ska bli en under nattpassen. På avdelning där Marina Östling och Anne Jonasson jobbar, konverterades två underskötersketjänster för några år sedan.
  De menar att sjuksköterskorna inte är inriktade på omvårdnad – och många gånger ointresserad av den, även om det finns undantag. 
  – Det har man ju hört, att ”jag har inte gått tre år på högskola för att mata en patient”, säger Anne Jonasson. 

Andra konsekvenser som lyfts fram av de sektioner i tio landsting som KA pratat med, är att hög kompetens hos undersköterskor som har jobbat i många år går förlorad när de ersätts av nyutexaminerade sjuksköterskor. Karin Svedlert som är sektionsordförande för Kommunal i Västerbottens läns landsting pekar på att löneutvecklingen kan påverkas negativt om fler sjuksköterskor går in på undersköterskeutrymmet och löneklyftorna trycks ihop.
  Flera sektioner pekar på att en bidragande orsak till de många konverteringarna är att chef­erna ofta är sjuksköterskor i botten.
  På Östra sjukhusets infektionsklinik upplever undersköterskorna att deras kunskap inte värderas tillräckligt högt.
  – De som bestämmer kanske inte vet vad vi gör, att det innefattar så mycket. De kanske bara tror att vi bäddar sängar, säger Marina Östling.

Fler syrror, färre uskor

• 2008 fanns 43 815 sjuksköterskor, 2011 hade siffran ökat till 45 131.
• 2008 fanns  32 976 undersköterskor, 2011 hade siffran minskat till 30 540.
(Siffrorna gäller landstingsanställda
i specialiserad somatisk vård.)
Källa: SKL

För många tjänster konvertererades 

• För många underskötersketjänster konverterades, kom Västmanlands läns landsting fram till. Sjuksköt­erskebristen som de haft redan sedan tidigare blev större och nu återanställs undersköterskor. 
• Även i andra landsting har man på vissa avdelningar fått backa och öka andelen undersköterskor igen.