På så sätt sprids inte parfymdofterna vidare i butiken och angränsande ytor. Oparfymerade lågallergena och lågirriterande varor ska vara ute i övriga butiken, samlade i en egen lättöverskådlig sektion. Man ska som kund inte tvingas leta i det oändliga efter de varor man tål i ett reaktionsframkallande doftmoln. Det krävs även samma åtgärder när det gäller levande växter.

Lika bristfälligt är det inom hälso- och sjukvård. Det bör finnas två väntrum på akutmottagningar, hälsovårdsmottagningar och apotek. Det är under all kritik att vi med (A&Ö) tvingas sitta och vänta med andra patienter som är parfymerade, rökluktande och har djurhår i kläderna. Inte ens lung- och allergimottagningen har två från varandra avskilda stora väntrum. Akutmottagningen har det inte heller. De borde ha detta eftersom det inte finns tillräckligt med undersöknings- och behandlingsrum att sätta personer med allergi eller överkänslighet i under väntetiden. Och vem vet vad som varit i det rummet tidigare?

Lung-och allergimottagningen skickar även ned patienter till akuten när mottagningen inte hinner med. Och där blir personer med A&Ö sittande i timmar i väntrummet bland människor med rök, doft och djurallergener i kläderna, och blir försämrade. Alldeles i onödan eftersom att detta går att åtgärda. På samma sätt som det är självklart att det ska finnas ramper och hissar för personer som har svårt att gå eller använder rullstol. Men det blir inte något väsen om att det inte finns två väntrum. Varför? Det borde bli det.

Vi som har A&Ö ska inte heller tvingas sitta eller stå och vänta på apoteken omgivna av dofter, rök och hund- och kattägare med ”djur-i-kläderna”. Vidare är det önskvärt med avskilda zoner i matsalar, pubar, restauranger och barer.

När det gäller arbetsmiljöarbetet är det under all kritik att många med A&Ö får vänta oändligt lång tid på att arbetsmiljön ska åtgärdas på en arbetsplats där personen fått nytt arbete. Här borde vi ha tvingande tillägg i bygglovsansökningarnas tekniska beskrivning. Där ska ingå krav på ökad ventilation för A&Ö-anpassade ytor, väntrum, kök och matsalar, undertrycksventilerade rum för allergena och irriterande varor mm. Särskilda sektioner ska finnas för anpassade produkter. I butiker med kosmetiska varor och hygienprodukter finns det stora problem med tillgängligheten. Liksom när det gäller köpgalleriorna. Där får människor ofta springa gatlopp för att undvika att bli sjuka, och har stora svårigheter att hitta säkra vägar.

A&Ö-anpassade utrymmen och sektioner kan t ex standarmässigt placeras till vänster om entrén för att underlätta för personer med nedsatt syn, minne, läskunnighet osv. De särskilda rummen för högallergena och högirriterande produkter kan förslagsvis alltid förläggas långt till höger om entrén. Detta för att säkerställa utgången för personer med A&Ö.

Vidare är det självklart att alla intressekrockar med ledarhundsförande personer med synskador ska undvikas genom olika lösningar. T ex skulle man kanske kunna ordna så att det fanns låsbara hundkojor utanför stora butiker för de ledarhundar som synskadade personer använder. Kojor som kan öppnas med en sändare som hundföraren har. Då kan personer med ledarhund placera sin hund säkert. Signal till butikspersonal ska också finnas tillhands i denna koja. Det ska vara lika självklart som att det finns dörröppnare och larm på toaletter.

Gerd Lundsten
Sjuksköterska och allergiker, Umeå