Undersköterskor tar in på industrin

|I fjol ökade undersköterskornas löner mer än industriarbetarnas. Men undersköterskorna i Växjö är inte nöjda. De är eniga om att lönerna är för låga, ökningstakten också. Industriarbetarna instämmer.

Medellöner för undersköterskor.
GRAFIK: Så tjänar undersköterskor i alla kommuner och landsting

På plan tre på Östregården står balkongdörren öppen. Solen värmer. Fågelkvitter blandas med trafikbrus. Undersköterskan Isabelle Boström Wrele hjälper en boende med ett korsord. 

Här i Växjö ökade yrkesgruppens medel­löner med 850 kronor i fjol, det är en siffra som ligger nära riksgenomsnittet för undersköterskor i kommunerna på 868 kronor. Det betyder att medel­lönen för de kommunanställda undersköterskorna i snitt har ökat 249 kronor mer än för industriarbetarna. Det visar KA:s lönegranskning som bygger på upp­gifter om medellöner från landets samtliga kommuner. Enligt Kommunal, som har statistik över identiska individer, har skillnaderna minskat mer. 

Statistik från Medlingsinstitutet styrker KA:s uppgifter att undersköterskornas medellöner ökar mer än industriarbetarnas. Men Valter Hultén på Medlingsinstitutet ser ett problem med KA:s jämförelse av medellöner.

– Personer börjar och slutar. Det får en negativ effekt på genomsnittslönen. När man följer identiska individer över tid blir löneökningarna högre, säger Valter Hultén.

 

LÄS OCKSÅ: Kommunal: Bättre än väntat

 

Men även om undersköterskorna fick större löneökningar än industriarbetarna så är Isabelle Boström Wrele och hennes arbetskamrater helt eniga om att det inte räcker. 

– Vi ligger så lågt, jag hade önskat en ökning på ett par tusen, säger Eva Jonasson.

Liza Wigren.
Liza Wigren.

På riksplanet skiljer det i snitt cirka 2 600 kronor i månaden mellan en undersköterska och en industriarbetare.

– Det är inte klokt att vi som vårdar människor har de här lönerna. De har inte för mycket, det är vi som har för lite, säger Liza Wigren.

Fjolårets avtal mellan Kommunal och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) var historiskt. Skälet var att det gav just undersköterskor en snitthöjning på 1 020 kronor, vilket i snitt var 500 kronor mer än övriga grupper. 

– Det finns ingen individgaranti, vi trodde att alla skulle få 1 020, men så var det inte, säger Liza Wigren.

Det betyder att några av undersköterskorna fick 500 kronor i påslag och andra 1 700 kronor. Undersköterskorna som KA träffar på Östregården anser att alla skulle fått lika stort påslag.

Isabelle Boström Wrele har jobbat i sex år och tjänar 21 900 kronor i månaden. 

– Jag är 24, jag kommer få slita i 30 år för att få 3 000 kronor mer, det är väldigt lite. Det måste bli en ändring, säger hon.

Isabelle Boström Wrele.
Isabelle Boström Wrele.

Den slutsatsen drar Isabelle Boström Wrele utifrån kollegornas löner. De har 20 till 35 år i yrket och tjänar mellan 25 800 till 28 500 kronor.

– Jag älskar mitt jobb, men kommer jag få någon pension? frågar Isabelle Boström Wrele.

Avtalet med SKL ger 180 kronor extra till undersköterskor i år och 150 kronor extra nästa år. Detta utöver de löneökningar som bestäms utifrån industriavtalet. 

Undersköterskorna på Östregården tycker att det är på tok för lite.

– Vi borde få 1 500 kronor varje år i tre år, säger Liza Wigren.

Undersköterskebristen är ett faktum och alla är eniga om att högre löner behövs för att locka fler till yrket. Och att kompetens ska löna sig.

– Ingen vill plugga när det är så dåligt betalt, säger Isabelle Boström Wrele.

Men alla är också eniga om att arbetsvillkoren behöver bli bättre.

En knapp halvmil norr om Östregården ligger Wexiödisk AB. Här tillverkas diskmaskiner för storkök, många av dem finns på förskolor och sjukhus.

Industriarbetarna som KA träffar här är också eniga om att undersköterskornas arbetsvillkor måste bli bättre. På industrin arbetar de dagtid. De har inte vårdens kvällar, helger eller storhelger. Snittlönen ligger på 30 000 kronor, den är alltså nästan 5 200 kronor högre än undersköterskornas. 

Ola Mårtensson.
Ola Mårtensson.

I fjol ökade medellönen på Wexiödisk AB med 693 kronor. Men medellönerna för undersköterskorna i Växjö ökade alltså med 157 kronor mer.

– Det är inga problem med det, det är ett yrke som verkligen behövs, säger Ola Mårtensson, montör och ordförande i IF Metalls klubb. 

Hans uppfattning är att undersköterskorna diskuterar arbetsvillkoren mer än lönen och slår fast att de har ett tyngre jobb. 

– De kan få baxa runt på 90 kilo, det skulle aldrig accepteras här, vi lyfter inte mer än 20–30 kilo, säger Ola Mårtensson.

Han tycker att Kommunal ska hävda löne­diskriminering för att få upp lönerna.

Samtidigt är han tveksam till att industriarbetarna ska avstå löneökningar, det kommer ge färre skattekronor som kan betala undersköterskornas löner. Och han ifrågasätter hur många som egentligen vill betala mer skatt. Ändå säger han:

– Kommunal måste få högre löne­ökningar. Man måste skära ner på något, se till att det inte går att tjäna pengar på välfärden, eller höja skatten.

Arbetskamraterna Michael Karlsson och Jörgen Horn är också inne på att arbetsvillkoren i vården måste bli bättre. De konstaterar att de som arbetar inom industrin aldrig har delade turer eller jobbar natt. Och att de kan gå ifrån sitt jobb när dagen är slut klockan 16. 

Jörgen Horn.
Jörgen Horn.

– Äldre och sjuka kan du inte lämna på samma sätt, säger Jörgen Horn som är montör.

De tycker också att lönerna i vården måste höjas, helst med en gång. Men de vill inte heller avstå löneökningar.

– Det är bättre att jag får högre lön och betalar mer skatt, säger Michael Karlsson som är plåtslagare.

Han är övertygad om att resurserna i vården kan användas klokare med mindre hyrpersonal. Och att det är bättre att lägga mer pengar på vården än försvaret.

På Östregården är undersköterskorna inne på samma linje. Skatten behöver höjas för att ge mer pengar till vård, skola och omsorg.

 

Foto: Lina Alriksson

Kommentarer

Jag kan tycka att det är konstigt att jämföra en industri arbetares lön mot en undersköterska ( eller annan kommunal/landsting anställd) då industrin är i privat regi och betalas av ett företag som inte ger löner ur skatteintäkter utan ur sin vinst. Det är industrierna och åkerierna och andra privatiserade företag som gör att Sverige har några löner att betala överhuvudtaget. Kommunals och landstings stora nackdel är att det inte finns en lön för samma arbete som det gör inom industri där alla arbetare som gör samma jobb får lika lön och slipper att vara in till chefen och förhandla. Som undersköterska ska man själv förhandla sin lön och det är starten till att det blir orättvis då cheferna oftast är välslipade på förhandlingsteknik och de börjar såklart på minimum lön och de flesta arbetarna inte vet hur de ska få upp sin lön då de såklart ofta vill ha kvar sin trygghet och jobb, vilket är helt normalt, men som chefen är medveten om och utnyttjar in i det längsta. För att kunna ta pengar någonstans ifrån för att ge till undersköterska lönerna så kan man börja ge mindre lön till mellanchefer och chefer. De gör inte något bättre jobb än någon annan med lägre lön än dem och har säkert tillräcklig lön fastän de kapar 20 procent på sin nuvarande lön.

Dessutom var det en konstig artikel om industri arbetare där det påstås att industrier inte har kvällar, nätter o helger att arbeta på, då de flesta industrier som finns runt oss har både dag, kväll, helg eller natt jobb som dessutom kan vara mkt bullriga, tunga, enformiga eller tråkiga jobb.

Alla är olika men ingens jobb är mera värt i mina ögon. Sätt en grundlön för alla Sveriges arbeten så slipper vi status jakten och en hel del andra problem också.

"En som har insyn i både industri och vården"

Jag har arbetat i Sundbyberg som undersköterska i 4år min lön ligger på 22,600 kronor. Jag har fått löneökning med 400-500kr per år så detta gäller tydligen inte alla undersköterskor. Medel lönen i Sundbyberg för undersköterskor ligger på 25,226kr.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-05-02. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.