På Sveriges största vård- och omsorgsboende Serafen på Kungsholmen i Stockholm uteblir jublet över det nya avtalet. Undersköterskorna Emine Günes, Kerstin Eckerman och Christin Spoong tycker att 1020 i genomsnitt för undersköterskor är en bit på väg, men långt ifrån tillräckligt.

– Självklart är jag tacksam för att jag får 500 kronor mer, men jag tycker att de skulle ha höjt mer, säger Emine Günes, som tjänar 23 200 i månaden.
 

LÄS OCKSÅ: Nytt avtal ger lyft för undersköterskor

 

Hon är också skeptisk till att en mindre grupp undersköterskor med specialistkompetens ska få mer, vilket innebär att resten ska få mindre.

– Om du är undersköterska och gör samma sak, vad spelar det för roll att du har en extra utbildning? Du gör samma sak som jag gör, då tycker jag inte att det är rättvist, säger Emine Günes.

Kerstin Eckerman har jobbat inom vården i 35 år och tjänar 25 500 i månaden. Hon tycker att det är tydligt att deras jobb inte värderas tillräckligt.  

– Självklart är man glad för de pengar man får. Men de som jobbar på fabrik får mycket mer än vi som jobbar med människor. Lönerna har inte hängt med, säger hon.

Men att Kommunal har bytt metod och pekat ut en grupp som borde få mer – det tycker de tre undersköterskorna var rätt väg att gå.

– Om man pekar ut en grupp, då får gemene man upp ögonen också och då är politikerna tvungna att göra någonting, säger Christin Spoong.

 

LÄS OCKSÅ: Så kan lönelyftet fördelas

 

Deras kollega Camilla Molin som är vårdbiträde känner sig inte lika glad över det – hon omfattas inte av den extra undersköterskesatsningen.

– Alla vårdbiträden i det här huset får göra exakt samma som alla undersköterskor, de gör ingen skillnad på det. Sen finns det ju vissa som tar på sig mer ansvar och det får vi oftast ingen löneförhöjning för, säger Camilla Molin.

Avtalet innehåller som vanligt inte några individgarantier, utan pengarna ska fördelas lokalt. Det gör att kollegerna inte har allt för stora förhoppningar om hur mycket deras löner i slutändan kommer höjas.

– De som får mest är de som fjäskar för chefen. Helt krasst så är det så, säger Christin Spoong.

Hon har arbetat i vården sedan 80-talet och tjänar 24 500 i månaden.

Kommunal säger att det här avtalet är en historisk seger för jämställdheten, ni håller inte med?

– Det är en bit på vägen men det kanske kommer för sent. Det har fått en dålig klang att jobba inom vården. Det här borde ha hänt tidigare, säger Kerstin Eckerman.

Hon är också orolig för att det ska bli en engångssatsning och att löneutvecklingen sedan stannar av igen.

 

LEDARE: Äntligen satsas det på kommunalarna! 

 

Det nya avtalet innebär att heltid ska vara norm. På Serafen har de redan rätt till heltid, men de tre undersköterskorna tycker att det är bra att det nu finns med i avtalet.

– Men det som är synd är att man känner sig tvingad att jobba heltid även om man kanske inte vill, eftersom lönen är så dålig, säger Christin Spoong.

Även om Christin, Emine och Kerstin tycker om sina jobb är de säkra på en sak: de rekommenderar ingen att jobba inom vården.

–  Det är därför de måste vakna nu, och höja lönerna, säger Emine Günes.