KA 100 år1946 utbildades de första undersköterskorna. Det var brist på sjuksköterskor, så sjukvårdsbiträden vidareutbildades för att kunna göra en del av sjuksköterskornas arbetsuppgifter. En av dem som gick den åtta veckor långa kursen var Viola Wallin. Så här sa hon i KA nr 1/1947:
”När vi började så var det nog med blandade känslor vi satte oss på skolbänken. Vi var medvetna om det motstånd vi hade emot oss, framför allt från de elever som nu bevistar elevskolan i Västerås. De har varit ganska oppositionellt inställda mot den utbildning, som blivit tillerkänd sjukvårdsbiträdena, men vi hoppas att motståndet så småningom ska försvinna.”
De oppositionella elever hon talar om är troligen de som studerar till sjuksköterskor. De kan ha varit rädda för konkurrens från den nya yrkesgruppen.

Undersköterskorna blev fler och fler, och nämns allt oftare i tidningen. Men något hot mot sjuksköterskorna på sjukhusen blev de knappast.
På 1990-talet var det snarast tvärtom: Då gick den stora konverteringsvågen över landets sjukhus. Undersköterskor ersattes av sjuksköterskor.
Undersköterskorna Solweig Berntsson och Gunvor Johansson fick lämna kirurgen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, där de jobbat i 25 år. I KA nr 14/1995 berättar de hur det kändes:
”Vi undersköterskor som varit länge på kirurgen hade högt anseende. Men från en dag till en annan förändrades allt.”
De kände att deras kunskaper nedvärderades, och de tvingades hoppa runt mellan olika arbetsplatser. Deras arbetskamrat Jane Samuelsson nappade istället på erbjudandet om att plugga vidare till sjuksköterska, med 75 procent av en biträdeslön.
”Som undersköterska hade jag världens bästa jobb. Hade det inte varit för det här med att underskötersketjänsterna försvann så hade jag aldrig läst vidare”, berättar hon i samma nummer av KA.
Undersköterska framställdes då som ett hotat yrke, men är idag den största yrkesgruppen i Kommunal. De blev färre på sjukhusen, men desto fler i äldreomsorgen.
Och yrket förändrades. Bilden på de första undersköterskorna 1946 visar 19 vita kvinnor. På 2000-talet syns fler manliga undersköteskor i tidningen, och allt fler har utländsk bakgrund. Även kompetensen höjs, det kommer vidareutbildningar.

En som förkroppsligar förändringen är Wole Odunlami, som KA skriver om i nr 18/2000. Han skulle då snart börja en ettårig kurs i demensvård. Han berättade att han verkligen tycker om att jobba med dementa.
”Det är spännande att kommunicera med dem. Det finns en verklighet bakom deras ord som vi inte alltid förstår”, sa han i artikeln, som handlade om Ekbackens äldreboende i Sundbyberg.