Leah Tranholm pratar om avstånd med Jeanne Isaksson, Randi Andersen, Joan Bech och Emine Savran.

På Gildhøjhjemmet strax utanför Köpenhamn sitter ett trettiotal kvinnor och en man och pratar i små grupper. De flesta är undersköterskor.

– Man måste alltid vara på sin vakt. Jag fick låsa in mig i köket när en man kom efter mig, säger Karen Engberg Nielsen.

– En gång blev jag slagen i sidan med en armbåge och hade ont länge efteråt, säger Nermina Smajlagic.

Det är de här situationerna de ska lära sig att undvika. I grannkommunen Køge har man sett en minskning av de anmälda arbetsolyckorna sen personalen lärt sig så kall­at milt nödvärn. Kursledaren Leah Tranholm börjar med en teorilektion. Det handlar om att förstå hur hjärnan fungerar.

– Vi måste tänka på att många av de boende har hjärnskador. Det handlar inte bara om demens utan också om alkoholskador, stroke och psykiska sjukdomar. De blir fler och vi måste lära oss hantera det, säger Leah.

Hon berättar att äldre med hjärnskador ofta reagerar instinktivt, och det gäller att anpassa sig till det. Det kan vara väldigt hotfullt om någon snabbt kommer in i rummet, går mycket nära och samtidigt pratar högt.

– De bombarderas av sinnesintryck som de kanske inte kan tolka, och så reagerar de aggressivt. Då är det viktigt att komma ihåg att de inte gör det med flit, de är hjärnskadade, säger hon.

Många gånger är det bättre att vara tyst, menar Leah. Särskilt om det gäller något intimt som att byta blöja eller duscha en äldre. Hon råder också uskorna att titta ned i stället för att söka ögonkontakt, och att alltid backa sig ur hotfulla situationer. Men ibland räcker det inte att gå undan. Leah lär därför ut tekniker för att avvärja knytnävslag. Hon varnar särskilt för att låta äldre få tag på håret.

– Akta era nackar, det kan ge whiplashskador. Ta med en mössa om ni tror att det kan ske.

Leah visar en teknik som går ut på att trycka ned den äldres händer mot huvudet i stället för att försöka slita loss fingrarna ur håret. Då kan de äldre bli förvånade och släppa greppet, och man kan backa därifrån. Men det hade inte hjälpt Nermina när hon satt på huk framför en man som drog i hennes hår. När hon i dag visar vad som hände och försöker backa bakåt, ramlar Nermina eftersom hon sitter på huk.

En av Leahs viktigaste tekniker är ett grepp som kallas skålen (se bild). Genom att lägga en kupad hand på armbåg­arna kan uskorna närma sig de äldre bakifrån och undvika att bli slagna. Kursdeltagarna testar och är överens. Det är ett milt sätt att hålla i någon jämfört med att ta ett grepp om armarna.

– Men se till att klistra tummen mot handen så att inte tummen kan vridas ur led. Det tar fyra månader att läka, säger Leah.

Teknikerna är många, och fler blir det om några veckor. När dagen är slut skickar kursledaren med sitt viktigaste råd – nummer ett är att själv vara i säkerhet, det står i arbetsmiljölagen.

– Jag tror det kommer bli mycket mer diskussioner de närmaste tio åren om till exempel skyddskläder, som de har i industrin. Varför ska inte vårdpersonal ha skydd om de vet att de riskerar att bli bitna eller nypta, undrar Leah Tranholm.