På tisdag, den 8 november, presenterar regeringens utredare Ilmar Reepalu resultatet av den så kallade Välfärdsutredningen. Det som får mest uppmärksamhet är de förväntade förslagen på vinstbegränsningar inom välfärden. Men utredningen har haft fler frågor på sitt bord.

En av dem är att titta på lagen om valfrihetssystem, LOV. Den innebär att medborgarna får välja fritt mellan godkända aktörer inom exempelvis hemtjänsten. Utredningen kommer föreslå förändringar av LOV, säger huvudsekreteraren Johan Höök till KA.

– Det är ganska omfattande förändringar vi kommer föreslå, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Nytt kontrakt – trots tidigare konkurser

 

Han vill dock inte gå in på vad det är för förändringar. Men det som utredningen framför allt har haft i uppdrag att titta på är hur LOV ska klassificeras rättsligt. LOV har i svensk lagstiftning setts som en form av upphandling, vilket innebär att man måste följa EU:s upphandlingsdirektiv, som har strikta regler för vilka krav man kan ställa.

Men förändringarna av EU:s upphandlingsdirektiv har öppnat upp för möjligheten att LOV ska anses vara ett så kallat auktorisationssystem och inte en form av upphandling. Det innebär en större frihet i vilka krav man kan ställa.

Om utredningen kommer fram till att LOV ska klassificeras annorlunda, ska den också bedöma om det då finns behov av att justera LOV. Det skulle kunna innebära att man skärper kraven för att få kontrakt och att man lägger till fler möjligheter för kommuner och landsting att säga nej till företag, så kallade uteslutningsgrunder.

– Uteslutningsgrunderna är en sådan sak vi tittat på. Vi har fått signaler från flera att man skulle önska sig fler uteslutningsgrunder, säger Johan Höök.

Oskar Taxén, jurist och utredare på Kommunal, menar att det redan är klargjort att LOV inte är upphandling.

– Det kom ett avgörande i juni i år från EU-domstolen som säger att LOV inte är upphandling, säger Oskar Taxén.

I Välfärdsutredningens uppdrag ligger även att titta på om upphandling av välfärdstjänster kan förenklas och i större utsträckning gynna icke vinstdrivande aktörer. Kommunal, som vill att LOV avskaffas, har tre förslag på det området. För att behålla valfriheten för brukarna om LOV skulle försvinna, vill Kommunal införa ett system där kommunen kan upphandla ett ramavtal med ett visst antal företag som brukarna sedan får välja mellan.

– Det har inte ansetts vara tillåtet tidigare men kommer troligen att förtydligas i de nya upphandlingslagarna som antas den sista november, säger Oskar Taxén.

Södertälje har ett sådant system, som de införde efter att de avskaffade LOV.

Kommunal vill även förändra lagen om offentlig upphandling, LOU, så att en upphandlande myndighet ska kunna förlänga kontraktet med en leverantör man är nöjd med, och inte behöva göra en ny upphandling.

– När man upphandlar är det svårt att på förhand definiera vad som är kvalitet. Det utvecklas ofta över tid, och om man har ett system där man får förlänga kan man enklare premiera den typen av kvaliteter som utvecklas över tid, utan att behöva börja om från noll med en ny leverantör, säger Oskar Taxén.

Kommunal vill slutligen också att idéburna aktörer enklare ska kunna premieras i upphandlingen, och hoppas mycket på att Välfärdsutredningen ska komma med förslag på hur det kan göras.

– Alla de här tre bitarna handlar om att ge politiken större inflytande, att skapa en situation där det är lättare för de som köper in tjänsterna att få det de vill ha, säger Oskar Taxén.