Bussföraren Ellen Gerdhem hotades på jobbet (se separat artikel.)

För två år sedan undersökte KA hur många anmälningar om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket inom området ”linjebussverksamhet”. Nu har vi gjort samma undersökning och även om problemet minskat en aning år 2013 jämfört med värstingåret 2012, fortsätter våld och hot att vara vardag för bussförare i hela landet.

Nedgången år 2013 kan bero på att antalet rån har minskat, något som Kommunal aktivt har verkat för.

– Det vi har haft mest problem med tidigare har varit kontanthanteringen, säger Kenneth Sahlin, som är ansvarig ombudsman på Kommunals arbetslivsutvecklingsenhet.

Därför har facket på flera håll lagt så kallade skyddsstopp för kontanthanteringen till Arbetsmiljöverket, något som har resulterat i att pengarna är borta från ungefär hälften av länshuvudmännen i landet, enligt Kommunals senaste siffror.

Fackets nästa fajt för att få ner hot och våld handlar om själva viseringen, alltså då förarna måste kontrollera passagerarnas kort och biljetter.

– Vi ser att det stora problemet i dag är viseringsplikten. Sen finns det flera ställen i Sverige som har nolltaxa, då gör chauffören bara det han eller hon ska göra.

Men Kommunal har ju tidigare varit motståndare till nolltaxa?

– Principiellt sett är vi emot. Men det finns vissa goda exempel med nolltaxa, säger Kenneth Sahlin och nämner bland annat Kiruna.

Viseringsplikten går dock att komma bort ifrån utan nolltaxa, exempelvis hanterar spårvagnsförarna i Göteborg inte biljetter alls, det gör passagerarna själva på biljettstolpar i vagnarna eller före själva resan.

Men problemen med hot och våld verkar inte försvinna, även om man får bort biljettviseringen. Det kan exempelvis handla om våldsamma narkotikapåverk­ade personer (som i exemplet med bussföraren Ellen, som vi skriver om här).

Det finns också tecken på att siffrorna döljer ett stort mörkertal; många förare anser att det inte är värt att rapportera, eftersom arbetsgivaren ändå inte vidtar någon åtgärd.

Trots det är statistiken full av  hårresande exempel. Det finns fall där förare blivit beskjutna med tunga vapen, blivit slagna med knytnävar eller fått en kanyl instucken i kroppen.

Ett annat växande problem är stenkastning. Bara under de senaste två åren har bussförare anmält sådana fall 43 gånger. Det är också vanligt att förarna blir beskjutna med laserpekare, det händer nästan en gång i månaden. Lasern kan leda till permanenta ögonskador och från och med årsskiftet är det förbjudet att använda och inneha gröna laserpekare utan tillstånd från Strålsäkerhetsverket.

– Men vi kan inte stoppa dem som redan har laserpekare. Jag kan inte förstå hur man kan utsätta någon annan för det och dessutom utsätta passagerarna för potentiell livsfara, säger Kenneth Sahlin.

Något som knappast kan förbjudas är saliv. Ändå kan spott vara ett nog så obehagligt och förnedrande vapen. 18 gånger de senaste två åren har bussförare anmält till Arbetsmiljöverket att de blivit spottade på i tjänsten.

 

Så ser våldet ut

9 februari 2012 Boden:
Hot från pass­agerare.
3 maj 2012 Tyresö:
Berusad trafikant tog hårt grepp om förarens nacke under körning på motorväg.
28 september 2012 Stockholm:
Buss utsattes för stenkastning. Framrutan krossades.
11 februari 2013 Halmstad:
Passag­erare spottade förare i ansiktet.
l 7 mars 2013 Karlstad:
Våld från berusad.
1 oktober 2013 Falun:
Buss­chaufför blir slagen och spottad på.
27 september 2013 Göteborg:
Förare träffad av grön laser och känner att det är något konstigt med ögat.
27 december 2013 Stockholm:
En passagerare hotade och slog mot föraren.
Källa: Arbetsmiljöverket