Det rönte stor uppmärksamhet – och förtrytelse – när Fredrik Reinfeldt häromåret avslöjade att han klämt tre Camilla Läckberg-deckare över en sommar. Varför läser inte män med makt mer högtstående litteratur? Den frågan försökte tre män med makt besvara under ett seminarium på Bokmässan.

Finansmannen Sven Hagströmer, som bekände att han gärna läser Rosseau och Voltaire, menade att ”dirrarnas” (alltså direktörernas) primära uppgift faktiskt är att sköta företag. De tycker att det uppdrag de har fått av aktieägarna är att göra vinst och inget annat.

– Men skönlitteratur kan vara en bruksanvisning som många företagsledare behöver. En bruksanvisning över att en människa inte är detsamma som en maskin. Det kan de faktiskt behöva, jag skämtar inte.

Stefan Eklund, chefredaktör på Borås Tidning, menade att den bristande läsningen var ett symptom på hur samhället ser ut:

– Det beror på att vi lever i ett rationellt ekonomistiskt samhälle. Framgång definieras som att vara vinstmaximerande, snarare än att vara reflekterande. Och läser inte pappor och statministrar, då läser inte heller söner.

Med i panelen var också författaren och akademiledamoten Horace Engdahl. Han drog ner skratt med sin teori:

– Läsning gör oss inte mer goda, men det gör oss mindre tråkiga. Och kanske är tråkighet en del av männens auktoritet?