Stefan Zweig var en av de stora europeiska författarna i början av 1900-talet. Världen av i går är hans ögonvittnesskildring av hur européerna gick från ett tryggt och lugnt samhälle i slutet av 1800-talet till kaos i början av 1940-talet. Det känns ungefär som följa med när Titanic sjunker. Länder, folk och kulturer sugs obönhörligt ner i de mörka djupen. Att se hur kriget förändrade människor gjorde honom själv lika mörk. Kort efter att boken publicerades 1942 tog Stefan Zweig och hans fru sina liv på ett hotellrum i Brasilien. Då hade han själv gått från världskänd österrikisk författare till flykting utan land.

Zweig börjar i den oerhörda utvecklingsoptimism som fanns i slutet av 1800-talet. Den tekniska utvecklingen med ångmaskiner, filmkameror och elektricitet gick hand i hand med tankar om alla människors rätt till utbildning och demokrati. Fler hade det bra. Nymodigheter som indragen elektricitet och indraget vatten spred sig från den absoluta överklassen till mer borgerliga familjer, nya tankar om hygien och sport gjorde människor friskare samtidigt som fler fick demokratiska rättigheter och rösträtt. Han beskriver en orubblig tro på att människan gått in i en ny, trygg och god tid. ”Man trodde lika lite på barbariska återfall, till exempel krig mellan Europas folk, som på häxor och spöken.”[…] ”Nu, när det stora ovädret för länge sedan slagit sönder den där trygga världen, vet vi definitivt att den bara var ett luftslott.” Sedan följer han steg för steg utvecklingen som ledde fram till startskotten för första världskriget i Sarajevo 1914. Hur krigspulsen höjs och konflikter trappas upp mellan stater samtidigt som författare och vetenskapsmän som han känner börjar skriva nationalistiska hyllningar. Det är ett skolexempel i gruppsykologi. Vilken grupp man tillhör blir viktigare än allt annat. Och plötsligt står Hitler där med sin kamp om lebensraum.

Zweig växte upp i en rik familj och hela hans skildring utgår från ett övre medelklassperspektiv. Det märks tydligt att han har tidens elitistiska synsätt i sin syn på arbetare och vanligt folk. När bokens svenska nyutgåva kom ut 2011 läste en del litteraturkritiker boken som en förtida EU-vänlig appell. Det är att förminska den. Oavsett vad man har för politisk hållning själv är Zweigs skildring av ett samhälle i kris och den smygande förändringen av tidsandan intressant och viktig läsning. Nu när den nu ges ut i pocket borde fler ta chansen att läsa den.