På podiet satt en panel av idel kostymklädda män, medan mannen i talarstolen välkomnade kvinnor där besluten fattas. Det blev spontana skratt i salen.
Mannen var ingen mindre än William Gosgrove, tidigare ordförande för World Water Council, som anordnar forumet. Han är också tidigare vice ordförande för Världsbanken.

Här myllrar det av vattenexperter och lobbyorganisationer. På invigningen var presidenter och även prinsar på plats. Ministrar ska komma överens om en deklaration om hur man bäst ska förse människor med vatten och sanitet. Forumet är det femte i ordningen och problemen kvarstår lika mycket som tidigare.

Gubbar som röstar under Världsvattenforum i Istanbul.
Kvinnor bär vatten, medan männen fattar besluten om framtidens vatten.

I pressrummet finns journalister från hela världen, kanske är det 200. Några knaprar på kakor, böjda över sina datorer, en från Al Jazira TV, en annan från nyhetsbyrån AP. Jag förmedlar till dem att det är om skit man ska skriva, det är ännu viktigare. För över två och en halv miljarder människor saknar tillgång till toaletter medan lite över en miljard saknar rent vatten.

Forumet är ett klassamhälle. World Water Council, lanserar sig i en jättelik hall. Medan organisationer som ISKA, Internationalen för stats- och kommunanställda, får husera en gammal röd byggnad en bra bit därifrån.
Forumets tema är att överbrygga klyftorna.
I en sal sitter en direktör från Coca Cola och förklarar att det är nödvändigt att stödja hållbar utveckling, helt krasst för att få sälja mer Coca Cola.

Lance Veotte
Lance Veotte är fackligt aktiv och från Sydafrika.

Men på hotell Crystal i centrala Istanbul möts jag av en annan verklighet. Människor har samlats i en källarlokal och lägger upp strategier för att daglien nå ut med sitt budskap på forumet, att stoppa allt som luktar privatisering. Det är ISKA, Attac, Friends of the Earth och andra ideella organisationer. Att klockan blir tio på kvällen spelar ingen roll. Äter de någonsin?

Lance Veotte har lurvigt skägg och keps. Han är från fackföreningen SAMWU i Sydafrika och bär en röd T-shirt med svarta bokstäver från en organisation, som är emot privatisering. Han tycker att jag ska hälsa till Kommunal att de ska samarbeta med andra på liknande sätt. Fackföreningar ska undvika att bli arroganta, eftersom vi alla behöver varandra, anser han.
Men inte ens i mina vildaste fantasier kan jag tänka mig att Ylva Thörn skulle gå omkring med en T-shirt från Attac.