– Målet att halvera lönegapet mellan kvinnor och män fram till 2028 är ett pinsamt mål, skulle jag vilja säga. Målet måste väl vara att det inte ska vara nån skillnad alls, konstaterar undersköterskan Anna Frid, som jobbar i hemtjänsten i Västerås.

I början av mars gick LO ut med sina nya lönepolitiska mål. Bland annat ska gapet, enligt LO, på de tre-fyra tusenlappar som skiljer i lön mellan kvinnliga och manliga arbetare vara halverat om 13 år, år 2028.

KA åkte till industristaden Västerås för att pejla reaktion­erna.

Ute på Finnslätten ligger flera av storföretaget ABB:s divisioner. Här i en länga, som går under namnet Lunda Herrgård, håller IF Metalls verkstadsklubb till.  Några män och kvinnor har samlats runt fikabordet för en pratstund om löneskillnaderna och LO:s lönepolitiska mål.

– Papper har man sett förr, nu måste de börja agera också, säger Patrik Sandberg, lindare vid ABB-enheten Machines.

Själv har han valt att agera ”privat”, som han uttrycker det, och har avsatt en liten del av sin egen lön till pensionssparande för hustrun, som är kommunalare.

Snittlönen på företaget ligger på 25 736 kronor/månad i arbetaryrkena, men det är 441 kronor högre för männen än för kvinnorna. Något som verkstadsklubben ”jobbar med”.

Jämfört med hemtjänstpersonalen har de ingen mer avancerad utbildning än dem, påpekar de.

– Jag skäms när jag pratar med mina kompisar som jobbar inom vård och omsorg, om min lön. Jag har inte det här ”viktiga” jobbet som de har, säger Madelen Ingemarsson, montör vid divisionen Force Measurement.

Hon får mothugg:

– Varför ska vi skämmas för det. Vi ska väl inte klaga om vi får bra lön. Det här handlar ju om att politikerna måste ta sitt ansvar, säger Patrik Sandberg.

I hemtjänsten finns både undersköterskor och vårdbiträden. Medellönen för dessa båda yrkesgrupper i Västerås ligger på 22 240 kronor för undersköt­erskor och 21 124 kronor för vårdbiträden

Den här eftermiddagen ska hemtjänstpersonalen ha ett fackligt branschmöte. KA byter några ord med undersköterskan Anna Frid och kollegan Ruut Trehag, som också är Kommunals arbetsplatsombud, innan mötet. De tycker att målet är alldeles för defensivt.

– Samtidigt så tycker de väl att det här är ett rimligt mål, eftersom man på 50 år inte lyckats nå någonstans, säger Ruut Trehag.

Anna Frid fick klart för sig hur orättvist allt är när hennes man, som jobbar i databranschen, var pappaledig.

– Då fick han ut mer pengar, från Försäkringskassan, än vad jag fick i lön, trots att jag jobbade heltid.

Tror du att LO kommer att lyckas?

– Det måste funka. Vi måste få bort den här orättvisan. Det ska inte bli mindre lön bara för att yrket är kvinnodominerat, säger Anna Frid.

 

Är målet att halvera löneskillnaderna på 13 år ett bra mål?
 

Micael Hilén, vårdbiträde,
40 år, Västerås:
– Jag tycker att det går för långsamt, jag har ingen förståelse för att det ska ta så lång tid.
 

Pernilla Norman, vårdbiträde,
39 år, Västerås:
– Det borde gå att fixa snabbare. Det borde man fixa redan till nästa lönerörelse.
 

Merja Granlund, montör,
49 år, Västerås:
– Det är självklart att det inte ska vara avgörande vad du har mellan benen.
 

Janne Elmerfors, montör,
57 år, Västerås:
– Det här har de pratat om i 20-30 år. Jag tror inte det händer något nu heller.