Men för att det ska bli bra krävs att man utgår från brukarna och de anställda och vad det är man vill skapa, säger hon. Och om det behövs måste det få kosta.

– Äldreomsorgen är för billig i Sverige, säger Annelie Nordström.

Hon ser framför sig en avtalsskrivning som ger ramarna, och som innehåller en tidsplan med olika kontrollstationer.

Inom sex år ska det här vara klart, enligt Annelie Nordström. Då ska alla kommun- och landstingsanställda som vill kunna jobba heltid.

Heléne Fritzon (S), ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation, vill inte spekulera i hur ett avtal skulle kunna se ut, men är beredd att diskutera frågan i den kommande avtalsrörelsen.

– Det är väl ett utmärkt tillfälle att då föra in de här frågorna om heltid. Men vi får återkomma till det vid förhandlingsbordet, säger hon.

Hur ska man komma till rätta med de problem som ofta uppstår, som i exemplet Nynäshamn?

– Det kan aldrig lösas centralt, det måste ske lokalt. Det är olika stora kommuner, olika typer av arbetsplatser. Men de exempel där man har lyckats har det varit en bra samverkan mellan arbetsgivare och fack.

Kommunals Annelie Nordström är skeptisk till den typen av önskescheman, som finns i Nynäshamn, där ansvaret läggs på de anställda.

– I ärlighetens namn så har man förflyttat bekymren från chefens knä till tjejerna själva på golvet, att slåss om de här timmarna.

Hon tror att det behövs fasta scheman för att det ska fungera.

Enligt en rapport från SKL har an­delen som arbetar heltid ökat i kommunerna med fem procentenheter, mellan 2008 och 2014. Totalt är det 64 procent av alla kommunanställda som jobbar heltid, men då räknas tjänstemän och chefer och alla in. Nynäshamn ligger över snittet med 72 procents heltidsarbetande. Lägst andel finns i Essunga, i Västra Götaland, där 35 procent jobbar heltid. Högst andel finns i Kiruna, med 85 procent.