Visselblåsare ska skyddas mot straff

|Visselblåsare som slår larm om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen ska skyddas mot att straffas av arbetsgivaren. Det föreslår regeringen i en proposition som kommer nästa vecka. Den som får sparken, sänkt lön eller försämrade arbetsvillkor för att ha slagit larm ska kunna få skadestånd.

Regeringen kommer att föreslå en ny lagstiftning som ska skydda mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden på jobbet. Som allvarliga missförhållanden räknas brott som har fängelse i straffskalan, som till exempel skattebrott eller att ta emot mutor.

– Vår avsikt är att fler missförhållanden ska komma fram, säger Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister, på en presskonferens.

Det nya skyddet innebär att den som straffas efter att ha slagit larm om allvarliga missförhållanden på arbetet ska kunna driva frågan mot arbetsgivaren och eventuellt få rätt till skadestånd. Det här innebär inte att rätten att slå larm blir större, och påverkar inte heller andra lagar. Om man begår brott mot tystnadsplikten eller gör sig skyldig till förtal är man fortsatt inte skyddad.

Tove Carlén, ombudsman för etik- och yttrandefrihetsfrågor på Journalistförbundet, tror att beslutet kan få motsatt effekt och hade hellre sett att meddelarskyddet utökades.

– Det är väldigt svårt för en anställd som inte är juridiskt insatt att veta vilken typ av brott man kan slå larm om och samtidigt omfattas av skyddet. Då kanske man drar sig för att slå larm för att man inte vet om det är tillräckligt allvarligt. Vi hade hellre sett ett utökat meddelarskydd som gäller för alla, säger hon.

I dag gäller meddelarskyddet, alltså rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, för alla anställda på statliga myndigheter, kommunala myndigheter och kommunala bolag som kommunen har avgörande beslutanderätt över. Tove Carlén vill vara tydlig med att meddelarskyddet är oförändrat.

– De som jobbar inom offentlig verksamhet kan nu få bilden av att det bara är vid allvarliga missförhållanden som man har rätt att slå larm och därför inte våga vända sig till media. Där har vi en viktig uppgift att informera om att meddelarskyddet fortfarande gäller, säger Tove Carlén.

Vid allvarliga missförhållanden slår man normalt larm internt i första hand. Att prata med facket jämförs med att slå larm internt. För att slå larm externt, till exempel genom att prata med media, ställs högre krav. För att då skyddas av lagen ska man dels ha fog för sitt påstående, och dels ha slagit larm internt först. Undantag görs om det är den som man ska prata med internt som utgör problemet eller om man kan anta att bevismaterial kan komma att förstöras. Om man slagit larm och fått repressalier är det upp till arbetsgivaren att bevisa att detta inte beror på larmet.

Propositionen läggs fram till riksdagen nästa vecka. 

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2016-03-31 14:52